(En recension av Alexandra Kollontajs bok ”Jag har levt många liv” ifrån Sjösala förlag)
En sann revolutionär som tidvis varit bortglömd i historien om den ryska revolutionen är Alexandra Kollontaj. Hon föddes i en högborgerlig miljö där fadern till henne var en stark kämpe för demokratiska rättigheter, som var ett radikalt styrelsesätt på den tiden. Demokratin hade just funnit fotfäste i några europeiska länder men krig och uppror gjorde att hastiga förändringar i samhällslivet genomfördes och kampen om makten påbörjades.
Demokrati har funnits som idé sen den antika Grekland men när man från grunden vill ändra styrelseskicket krävs vilja och beslutsamhet. Karl Marx skrev i Kommunistiska manifestet att man ämnar att samarbeta med de demokratiska partierna i varje land. Men på den tiden var analysen inte helt mogen för ett kritiskt förhållningssätt till den borgerliga demokratin. Den klasskamp som beskrivs har utvecklats under några hundra år och gjort kravet för en socialistisk demokrati mer aktuell.
Alexandra Kollontaj lade alla politiska diskussioner i minnet och var engagerad sen tidig ålder. Hon noterade de klasskillnader som fanns då de proletärer som arbetade i deras hem var klädda i trasor medan hennes far bar på guld. Hon lärde sig att Tsaren var en bandit som vill förstöra för progressiva krafter.
I
vuxen ålder framträder en revolutionär gestaltning och Kollontaj
tar ställning för kvinnans frigörelse och sexuella rättigheter
som var väldigt utopiska för det ryska samhället. Hon författade
ett dokument i Pravda som var så kontroversiell att den
svartlistades efter ett kongressbeslut men förtroendet för henne
fanns ändå kvar. Hon blev en inbiten feminist och gjorde analyser
om kvinnans ställning i Tsar-Ryssland och det senare Sovjetunionen.
Det
finns bevarade manuskript till memoarer om hennes politiska liv men
de ligger i stängda arkiv. Jag anser att man ska kunna läsa vad hon
skrivit och potentiellt kan få en annorlunda syn på det sovjetiska
samhället. Det går att läsa artiklar hon skrivit på internet och
böcker finns i antikvariat. Det finns en självbiografi som
publicerades av sovjetiska förlag som heter ”Jag har levt många
liv” och Sjösala förlag har nyligen gett ut den med modern
teknik.
I
boken ”Jag har levt många liv” får man en inblick av den
stormiga politik som Ryssland och världen genomgick i slutet av
1800-talet fram till oktoberrevolutionen då arbetet med att bygga en
arbetarstat påbörjades. Den politiska fraktionen inom det styrande
kommunistpariet som kallades för Arbetaroppositionen blev nedröstad
och betraktades vara alltför orealistisk. Madame Kollontaj lämnade
sin tjänst som folkkommissarie för uppfostran, barn- och kvinnovård
och fick sedan en tjänst som ambassadör i Norge.
Många
av de idéer som Kollontaj hade om sexuell frigörelse och analysen
av kvinnans position i klassamhället är fortsatt intressanta att
diskutera. Vi i Sverige har lyxen att kunna diskutera dessa frågor i
offentligheten och vi kan manifestera dem på gator och torg. I
Ryssland var situationen annorlunda och måste sättas i en historisk
kontext. Det första man ska studera är arbetarklassens villkor för
sin överlevnad. I Ryssland gick bönder in i industrin och blev en
del av arbetarnas skara vilket resulterade i att en enorm
urbanisering och de radikala, socialistiska idéerna fick snabb
spridning.
På
andra sidan av klasskampen hade man storbönder tillsammans med andra
utländska soldater. De ville inte se någon socialiserad ekonomi.
Deras förakt för bolsjevikerna var så stark att man avlivade sina
boskap och brände sina fält för att inte ge det till staten. Det
ledde i sin tur till hungersnöd. Det är så borgarna agerar.
Tillbaka
till Kollontaj. Hennes arbete för kvinnliga proletärer är
ovärderligt så det är dags att lyfta fram henne böcker och ge ett
revolutionärt svar på feminismens förborgerligande. Om Anna
Kinberg Batra kan kalla sig för feminist så vill jag inte vara med.
Är svaret att vi ska kvotera in kvinnor i styrelserummen så kan det
kvitta. Den lösning som Kollontaj gav till kvinnorna var att bl.a.
att ha en kollektiv uppfostran av barnen och förändringar kring
äktenskap. Vi får göra en intern värdering av feminismen men glöm
inte att läsa hennes böcker.
Felix Englen
Feed