Solidaritet, inte kriminalisering

(Scroll down for english version)

Med denna text vill vi tydliggöra vår ståndpunkt och våra tankar när det kommer till sexarbete. Det är tydligt för oss att den utomparlamentariska miljön inte är överens om politiska ståndpunkter som vi trodde var en självklarhet för en autonom och anti-auktoritär vänster, nämligen att stötta förtryckta grupper och vara kritiska mot staten. Ett flertal texter från olika grupper har publicerats med i huvudsak genomgående enade ställningstaganden, nämligen att den svenska statens sexköpslag är något värt att bevara och värna om, samt att vara emot densamma är en liberal position som i förlängningen bidrar till att normalisera ett prekärt yrke. Synen på sexarbete är definierande i den svenska autonoma miljön, där många vägrar att diskutera eller ta in och lyssna på andra perspektiv än sina egna. “Diskussionen” kring sexarbete initierades på ett icke konstruktivt sätt för några år sedan (2020-2021). Det saknades argument och diskussion baserat på en tydlig analys, utan bestod av dogmatiska ståndpunkter, anklagelser, och en “med eller emot oss” retorik.

Med anledning av att debatten återigen blossade upp vid 1 maj 2025 i Malmö är detta vårt sätt att vädra andra tankar och skapa en politisk diskussion kring frågan om sexarbete. Vi är emot kriminalisering, vi står i solidaritet med sexarbetare!

Den svenska lagen och dess materiella konsekvenser för sexarbetare

Den svenska sexköpslagen kriminaliserar klienten (sexköparen), inte sexarbetaren. Skadorna av kriminalisering är dock konstanta, och i detta fall drabbas främst sexarbetaren. Under sådan kriminalisering är det fortfarande sexarbetarna som övervakas, fängslas, deporteras, förlorar inkomst, bostad och sociala nätverk. Dessutom tvingas många gå under jorden, vilket skapar en farlig arbetsmiljö. Kriminalisering av klienter innebär mer polisiär närvaro på gatorna och mer kontroll av sexarbetare, vilket är särskilt problematiskt för rasifierade och/eller papperslösa personer. Även möjligheten till boende blir ett problem, och partners och barn till sexarbetare drabbas också av kriminaliseringens skador. Hyresvärdar som hyr ut till sexarbetare riskerar åtal, vilket innebär att de tenderar att inte göra det, eller vräker dem för att undvika konsekvenser. Att arbeta ensam är osäkert, medan att arbeta kollektivt definieras som en bordell och innebär en risk att bli åtalad. Klienter är medvetna om detta och har i många fall använt det för att hota sexarbetare med att ringa polisen om de inte accepterar deras villkor. År 2018 publicerade Platt m.fl. en metastudie baserad på 40 kvantitativa och 94 kvalitativa studier om konsekvenserna av kriminalisering relaterat till sexarbete. De drog slutsatsen att lagar relaterade till sexarbete, inklusive kriminalisering av sexköp, är kopplade till omfattande skador för sexarbetare. Dessa skador inkluderar ökad risk för sexuellt och fysiskt våld, ökad risk för HIV-infektioner, förvärrad marginalisering, och störda arbetsmiljöer, stödnätverk, säkerhets- och riskreduceringsstrategier, samt tillgång till hälsovård. Kriminalisering skapar en skadlig och farlig arbetsmiljö!

Kriminalisering, straffande politik, högerextrema agendor

Feminism som kräver lagreformer och hårdare straff som en lösning på sexuellt våld och könsbaserad ojämlikhet har kommit att kallas fängelsefeminsm [carceral feminism]. Fängelsefeminism har sin bakgrund i kravet på straffrättsliga lösningar i kampen mot sexarbete och människohandel. Idén är att uppnå könsrättvisa genom ett lag-och-ordning-paradigm som upprätthålls, kontrolleras och övervakas av staten. Fängelsefeminism är den motsägelsefulla strävan att driva en feministisk agenda genom ett maskulint och våldsamt straffrättsligt system, att rama in strukturella problem i individualistiska termer, och att förstå politiska frågor som lösbara inom det straffrättsliga området och under statens styrning. Kriminalisering och straffande agendor är inte medel för att lindra social skada, utan snarare för att förvärra den, och har faktiskt misslyckats med att uppfylla feministiska mål, såsom att förebygga, minska eller stoppa misshandel av kvinnor. Fängelsefeminism uttrycker en överdriven tro på vad straffrätten kan åstadkomma. Genom att placera förtroende hos det borgerliga rättssystemet för att lösa strukturella problem neutraliserar eller motarbetar det andra former av kamp mot socialt lidande och orättvisor. Fängelsefeminism stärker i praktiken den straffande sidan av staten, istället för att förneka statens lagar och kämpa för icke-skadliga alternativ. Idén om kriminaliserande lösningar på människohandel och sexarbete har varit en förevändning för att öka straff och gränskontroller. Med andra ord legitimerar fängelsefeminism inte bara en högerextrem agenda, utan främjar den. Autonoma grupper och individer som stödjer kriminaliserande lösningar utgör en paradox!

Inte ert räddningsprojekt

Korståget mot sexarbete och sexarbetare bär tydliga drag av white saviorism-syndrom. Som en del av en hegemonisk vit privilegierad agenda har liberala feminister illusionen av att de måste rädda världens “otursdrabbade”, såsom sexarbetare. Det är bara det att de som ska räddas sällan har bett om det, och att räddningsprojekten troligen kommer att förvärra deras situation. År 2025 publicerade Chanelle Gallant och Elene Lam boken “Not your rescue project: migrant sex workers fighting for justice”. Här beskriver de hur:

<cite>“Västerländska regeringar, polisen, migrationskontrollen, antitraffickingorganisationer, media och stora företag framställer migranter som sexarbetar som sexhandelsoffer eller ‘moderna slavar’ – och sig själva som deras räddare.” </cite>

Detta suddar ut var den verkliga faran för sexarbetare kommer ifrån – från statligt våld och social och ekonomisk orättvisa. Detta är vad denna del av radikala vänstern, fängelsefeminister, allierar sig med – polisen, migrationskontrollen och högerextrema agendor. Sexarbetare framställs som hjälplösa offer, ofta från den globala södern, som utan egen handlingskraft väntar på att bli räddade. Gallant och Lam visar hur dessa “räddningsinsatser” har ökat sårbarheten för diskriminering, misshandel och våld, från poliser, gränsvakter, partners, kunder, chefer och så vidare, samtidigt som sexarbetarnas kontroll över sina egna liv minskar. I Sverige kan vi se samma mönster av skador, som nämnts ovan. White saviourism-syndrom stärker konservativa lag-och-ordning-agendor!

Vi tror på sexarbetares självbestämmande, vi tror på solidaritet. Sexarbetare är individer med materiella behov (betala hyra, räkningar, köpa mat etc.). Pengarna som kommer från sexköpare representerar den nödvändiga resursen för överlevnad. Att minska möjligheten till inkomst ökar sexarbetarnas sårbarhet. Det följer att sexarbetare tvingas ta större risker för att kunna tjäna tillräckligt för att klara sig. Sexarbetare behöver solidaritet, inte räddning!

Vår ståndpunkt

Den svenska autonoma vänsterns korståg mot sexarbete är reaktionärt, högerdrivet och skadligt. Korståget bygger på konservativ lag-och-ordning-politik och är präglat av ett liberalt vitt feministiskt saviourism-etos. Vi motsätter oss detta.

Vi är emot utnyttjande av alla individer. Vi är emot att människors kroppar skadas. Vi är emot kapitalismen och staten som tvingar oss att sälja våra kroppar, tjänster och tid. Vi är emot staten och emot kriminalisering, vi är emot den statligt påtvingade så kallade svenska modellen. Vi är emot allt arbete och att människor måste sälja sin arbetskraft för att förtjäna sitt uppehälle. Men i denna skitiga sårbara position som sexarbetare ofta befinner sig i, drar vi inte tillbaka vår solidaritet baserat på godtyckliga definitioner av vad som ska betraktas som arbete eller inte arbete och anropar staten och rättssystemet för att lösa situationen. Vi kämpar mot människors exploatering av andra människor. Det är inte en motsättning till vår kompromisslösa solidaritet med sexarbetare som kämpar mot kriminalisering, våld och för säkrare arbetsförhållanden.

Vi står i solidaritet med sexarbetare!

*************************************************************************

Solidarity, not criminalization

With this text, we want to clarify our position and thoughts regarding sex work. It is clear to us that the extra-parliamentary environment is not in agreement on political positions that we thought were self-evident for the autonomous and anti-authoritarian left, such as supporting oppressed groups and being critical of the state. Numerous texts from various groups have been published with consistently unified positions, namely that the Swedish state’s sex purchase law is something to preserve and protect, and that being against it is a liberal stance that ultimately contributes to normalizing a precarious profession. The view on sex work is defining in the Swedish autonomous environment, and many refuse to discuss or listen to perspectives other than their own. The “discussion” about sex work was initiated in a non-constructive manner a few years ago (2020-2021). There was a lack of arguments and discussion based on clear analysis; instead, it consisted of dogmatic positions, accusations, and a “with us or against us” rhetoric.

In light of the debate flaring up again on May 1, 2025, in Malmö, this is our way of airing other thoughts and creating a political debate on the issue of sex work. We are against criminalization; we stand in solidarity with sex workers!

The Swedish law and its material consequences for sex workers

The swedish sex work law criminalizes the client (sex-buyer), not the sex worker. However, the harms of criminalization are a constant, and in this case it predominantly impacts the sex worker. Under such criminalization it is still the sex-workers who are surveilled, incarcerated, deported, losing income, housing and support network, and it creates a dangerous working situation by being forced into hiding. Criminalizing the clients means having more police presence in the streets and more control over sex workers, which is particularly problematic for racialised or undocumented people. Housing becomes a problem, and partners and children of sex workers are as well facing the harms of criminalization. Landlords risk getting prosecuted if they rent to sex workers, which means that they tend not to do it or evict them to prevent repercussions. Working alone is unsafe. Working collectively will be defined as a brothel and is a means to get prosecuted. Clients are aware of this and in many cases they have used this to threaten sex workers to call the police if they were not accepting their terms. In 2018, Platt et al. published a meta-study based on 40 quantitative and 94 qualitative studies of the consequences of criminalization related to sex work. They concluded that sex work–related laws, including the criminalization of sex purchase, are linked to extensive harm to sex workers. These are harms such as increased risk of sexual and physical violence, increased risk of infections with HIV, exacerbated marginalization, and disrupted work environment, support networks, safety and risk reduction strategies, as well as access to health service. Criminalization creates a harmful and dangerous working situation!

Crimininalization, punitive politics, right wing agendas

Feminism that calls for law reforms and harsher punishment as a solution to sexual violence and gender inequality has come to be called carceral feminism. Carceral feminism has a background in the demand for criminal law solution in campaigns against sex-work and trafficking. The idea is to achieve gender justice through a law-and-order paradigm enforced, controlled, and supervised by the state. Carceral feminism is the contradictory effort of forwarding a feminist agenda through a masculine and violent criminal legal system, of framing structural problems in individualistic terms, and of understanding political questions as solvable within the legal punitive realm and under the governance of the state. Criminalization and punitive agendas are not means to alleviate social harm, but rather to exacerbate them, and has indeed failed to meet feminist goals, such as preventing, reducing, or ending abuse of women.

Carceral feminism expresses an overly strong belief in what criminal law can accomplish. By placing faith in the legal bourgeois system to solve structural problems it neutralizes or resists other forms of struggles against social suffering and inequity. Carceral feminism in effect strengthens the punitive side of the state, instead of negating state law and struggling for non-harmful alternatives. The idea of carceral solutions to trafficking, to sex-work, has been a pretext to increase punitive and border control. In other words carceral feminism does not only legitimize a right-wing agenda, but is also advancing it. Autonomous groups and individuals supporting carceral solutions constitutes a paradox!

Not your rescue projects

The crusade against sex work and sex workers bears the clear marks of a white saviorism syndrome. As part of a hegemonic white privileged agenda, liberal feminists have the illusion that they must save the world’s “unfortunate,” such as sex workers. It’s just that, commonly in these savior projects, those that are to be saved have not asked for it, and the savior projects will most likely deteriorate their situation. In 2025 Chanelle Gallant and Elene Lam published the book “Not your rescue project: migrant sex workers fighting for justice”. Here they describe how:

<cite>“Western governments, the cops, immigration control, anti-trafficking nonprofits, the media, and major corporations have constructed migrant sex workers as sex-trafficking victims or ‘modern slaves’ —and themselves as their saviors.“ </cite>

This is obscuring where the real danger for sex workers come from – from state violence and social and economic injustice. This is what the radical left, carceral feminist, alligns with – the cops, the immigration control and right wing agendas. Sex-workers are depicted as helpless victims, often from the global south, whom without any agency are waiting to be saved. Gallant and Lam show how these rescues efforts have increased vulnerability to discrimination, abuse, and violence, by cops, border agents, partners, clients, bosses, and so on, while reducing sex-workers control over own lives. In sweden we can see the same patterns of harms, as mentioned above. White saviorism strengthens conservative law-and-order agendas!

We believe in the self-determination of subjugated groups and solidarity. Sex workers are individuals with material needs (paying rent, bills, buying food etc.). The money that comes from sex-buyers represents the necessary resource for surviving. Reducing the possibility for an income increases sex workers vulnerability. It follows that sex workers are forced to take larger risks to be able to earn enough to make it to the end of the month. Sex workers need solidarity, not rescue!

Our position

The Swedish autonomous left´s crusade against sex work is highly reactionary, right-wing driven and harmful. This crusade is based on conservative law-and-order punitive politics and is marked by a liberal white feminist saviorism ethos, that we oppose.

We are against exploitation of all individuals. We are against that people’s bodies are being hurt. We are against capitalism and the state that forces us to sell our bodies, services and time. We are against the state and against criminalization, we are against the state-enforced so-called swedish model. We are against all work and that people must sell their labor to make a living. But in this shitty vulnerable position that sex workers often are in, we don’t withdraw our solidarity based on arbitrary definitions of what should be considered work or not work and call on the state and law-and-order to solve the situation. We fight against people’s exploitation of other people. This is not a contradiction to our uncompromising solidarity with sex workers fighting against criminalization, violence, and for safer working conditions.

We stand in solidarity with sex-workers

SödrⒶ Klubben

Länk: https://sodraklubben.noblogs.org/post/2026/02/04/325/