Med denna text vill vi tydliggöra vår ståndpunkt och våra tankar när
det kommer till sexarbete. Det är tydligt för oss att den
utomparlamentariska miljön inte är överens om politiska ståndpunkter som
vi trodde var en självklarhet för en autonom och anti-auktoritär
vänster, nämligen att stötta förtryckta grupper och vara kritiska mot
staten. Ett flertal texter från olika grupper har publicerats med i
huvudsak genomgående enade ställningstaganden, nämligen att den svenska
statens sexköpslag är något värt att bevara och värna om, samt att vara
emot densamma är en liberal position som i förlängningen bidrar till att
normalisera ett prekärt yrke. Synen på sexarbete är definierande i den
svenska autonoma miljön, där många vägrar att diskutera eller ta in och
lyssna på andra perspektiv än sina egna. “Diskussionen” kring sexarbete
initierades på ett icke konstruktivt sätt för några år sedan
(2020-2021). Det saknades argument och diskussion baserat på en tydlig
analys, utan bestod av dogmatiska ståndpunkter, anklagelser, och en “med
eller emot oss” retorik.
Med anledning av att debatten återigen blossade upp vid 1 maj 2025 i
Malmö är detta vårt sätt att vädra andra tankar och skapa en politisk
diskussion kring frågan om sexarbete. Vi är emot kriminalisering, vi
står i solidaritet med sexarbetare!
Den svenska lagen och dess materiella konsekvenser för sexarbetare
Den svenska sexköpslagen kriminaliserar klienten (sexköparen), inte
sexarbetaren. Skadorna av kriminalisering är dock konstanta, och i detta
fall drabbas främst sexarbetaren. Under sådan kriminalisering är det
fortfarande sexarbetarna som övervakas, fängslas, deporteras, förlorar
inkomst, bostad och sociala nätverk. Dessutom tvingas många gå under
jorden, vilket skapar en farlig arbetsmiljö. Kriminalisering av klienter
innebär mer polisiär närvaro på gatorna och mer kontroll av
sexarbetare, vilket är särskilt problematiskt för rasifierade och/eller
papperslösa personer. Även möjligheten till boende blir ett problem, och
partners och barn till sexarbetare drabbas också av kriminaliseringens
skador. Hyresvärdar som hyr ut till sexarbetare riskerar åtal, vilket
innebär att de tenderar att inte göra det, eller vräker dem för att
undvika konsekvenser. Att arbeta ensam är osäkert, medan att arbeta
kollektivt definieras som en bordell och innebär en risk att bli åtalad.
Klienter är medvetna om detta och har i många fall använt det för att
hota sexarbetare med att ringa polisen om de inte accepterar deras
villkor. År 2018 publicerade Platt m.fl. en metastudie baserad på 40
kvantitativa och 94 kvalitativa studier om konsekvenserna av
kriminalisering relaterat till sexarbete. De drog slutsatsen att lagar
relaterade till sexarbete, inklusive kriminalisering av sexköp, är
kopplade till omfattande skador för sexarbetare. Dessa skador inkluderar
ökad risk för sexuellt och fysiskt våld, ökad risk för HIV-infektioner,
förvärrad marginalisering, och störda arbetsmiljöer, stödnätverk,
säkerhets- och riskreduceringsstrategier, samt tillgång till hälsovård.
Kriminalisering skapar en skadlig och farlig arbetsmiljö!
Kriminalisering, straffande politik, högerextrema agendor
Feminism som kräver lagreformer och hårdare straff som en lösning på
sexuellt våld och könsbaserad ojämlikhet har kommit att kallas
fängelsefeminsm [carceral feminism]. Fängelsefeminism har sin bakgrund i
kravet på straffrättsliga lösningar i kampen mot sexarbete och
människohandel. Idén är att uppnå könsrättvisa genom ett
lag-och-ordning-paradigm som upprätthålls, kontrolleras och övervakas av
staten. Fängelsefeminism är den motsägelsefulla strävan att driva en
feministisk agenda genom ett maskulint och våldsamt straffrättsligt
system, att rama in strukturella problem i individualistiska termer, och
att förstå politiska frågor som lösbara inom det straffrättsliga
området och under statens styrning. Kriminalisering och straffande
agendor är inte medel för att lindra social skada, utan snarare för att
förvärra den, och har faktiskt misslyckats med att uppfylla feministiska
mål, såsom att förebygga, minska eller stoppa misshandel av kvinnor.
Fängelsefeminism uttrycker en överdriven tro på vad straffrätten kan
åstadkomma. Genom att placera förtroende hos det borgerliga
rättssystemet för att lösa strukturella problem neutraliserar eller
motarbetar det andra former av kamp mot socialt lidande och orättvisor.
Fängelsefeminism stärker i praktiken den straffande sidan av staten,
istället för att förneka statens lagar och kämpa för icke-skadliga
alternativ. Idén om kriminaliserande lösningar på människohandel och
sexarbete har varit en förevändning för att öka straff och
gränskontroller. Med andra ord legitimerar fängelsefeminism inte bara en
högerextrem agenda, utan främjar den. Autonoma grupper och individer
som stödjer kriminaliserande lösningar utgör en paradox!
Inte erträddningsprojekt
Korståget mot sexarbete och sexarbetare bär tydliga drag av white
saviorism-syndrom. Som en del av en hegemonisk vit privilegierad agenda
har liberala feminister illusionen av att de måste rädda världens
“otursdrabbade”, såsom sexarbetare. Det är bara det att de som ska
räddas sällan har bett om det, och att räddningsprojekten troligen
kommer att förvärra deras situation. År 2025 publicerade Chanelle
Gallant och Elene Lam boken “Not your rescue project: migrant sex
workers fighting for justice”. Här beskriver de hur:
<cite>“Västerländska regeringar, polisen, migrationskontrollen,
antitraffickingorganisationer, media och stora företag framställer
migranter som sexarbetar som sexhandelsoffer eller ‘moderna slavar’ –
och sig själva som deras räddare.” </cite>
Detta suddar ut var den verkliga faran för sexarbetare kommer ifrån –
från statligt våld och social och ekonomisk orättvisa. Detta är vad
denna del av radikala vänstern, fängelsefeminister, allierar sig med –
polisen, migrationskontrollen och högerextrema agendor. Sexarbetare
framställs som hjälplösa offer, ofta från den globala södern, som utan
egen handlingskraft väntar på att bli räddade. Gallant och Lam visar hur
dessa “räddningsinsatser” har ökat sårbarheten för diskriminering,
misshandel och våld, från poliser, gränsvakter, partners, kunder, chefer
och så vidare, samtidigt som sexarbetarnas kontroll över sina egna liv
minskar. I Sverige kan vi se samma mönster av skador, som nämnts ovan.
White saviourism-syndrom stärker konservativa lag-och-ordning-agendor!
Vi tror på sexarbetares självbestämmande, vi tror på solidaritet.
Sexarbetare är individer med materiella behov (betala hyra, räkningar,
köpa mat etc.). Pengarna som kommer från sexköpare representerar den
nödvändiga resursen för överlevnad. Att minska möjligheten till inkomst
ökar sexarbetarnas sårbarhet. Det följer att sexarbetare tvingas ta
större risker för att kunna tjäna tillräckligt för att klara sig.
Sexarbetare behöver solidaritet, inte räddning!
Vår ståndpunkt
Den svenska autonoma vänsterns korståg mot sexarbete är reaktionärt,
högerdrivet och skadligt. Korståget bygger på konservativ
lag-och-ordning-politik och är präglat av ett liberalt vitt feministiskt
saviourism-etos. Vi motsätter oss detta.
Vi är emot utnyttjande av alla individer. Vi är emot att människors
kroppar skadas. Vi är emot kapitalismen och staten som tvingar oss att
sälja våra kroppar, tjänster och tid. Vi är emot staten och emot
kriminalisering, vi är emot den statligt påtvingade så kallade svenska
modellen. Vi är emot allt arbete och att människor måste sälja sin
arbetskraft för att förtjäna sitt uppehälle. Men i denna skitiga sårbara
position som sexarbetare ofta befinner sig i, drar vi inte tillbaka vår
solidaritet baserat på godtyckliga definitioner av vad som ska
betraktas som arbete eller inte arbete och anropar staten och
rättssystemet för att lösa situationen. Vi kämpar mot människors
exploatering av andra människor. Det är inte en motsättning till vår
kompromisslösa solidaritet med sexarbetare som kämpar mot
kriminalisering, våld och för säkrare arbetsförhållanden.
With this text, we want to clarify our position and thoughts
regarding sex work. It is clear to us that the extra-parliamentary
environment is not in agreement on political positions that we thought
were self-evident for the autonomous and anti-authoritarian left, such
as supporting oppressed groups and being critical of the state. Numerous
texts from various groups have been published with consistently unified
positions, namely that the Swedish state’s sex purchase law is
something to preserve and protect, and that being against it is a
liberal stance that ultimately contributes to normalizing a precarious
profession. The view on sex work is defining in the Swedish autonomous
environment, and many refuse to discuss or listen to perspectives other
than their own. The “discussion” about sex work was initiated in a
non-constructive manner a few years ago (2020-2021). There was a lack of
arguments and discussion based on clear analysis; instead, it consisted
of dogmatic positions, accusations, and a “with us or against us”
rhetoric.
In light of the debate flaring up again on May 1, 2025, in Malmö,
this is our way of airing other thoughts and creating a political debate
on the issue of sex work. We are against criminalization; we stand in
solidarity with sex workers!
The Swedish law and its material consequences for sex workers
The swedish sex work law criminalizes the client (sex-buyer), not the
sex worker. However, the harms of criminalization are a constant, and
in this case it predominantly impacts the sex worker. Under such
criminalization it is still the sex-workers who are surveilled,
incarcerated, deported, losing income, housing and support network, and
it creates a dangerous working situation by being forced into hiding.
Criminalizing the clients means having more police presence in the
streets and more control over sex workers, which is particularly
problematic for racialised or undocumented people. Housing becomes a
problem, and partners and children of sex workers are as well facing the
harms of criminalization. Landlords risk getting prosecuted if they
rent to sex workers, which means that they tend not to do it or evict
them to prevent repercussions. Working alone is unsafe. Working
collectively will be defined as a brothel and is a means to get
prosecuted. Clients are aware of this and in many cases they have used
this to threaten sex workers to call the police if they were not
accepting their terms. In 2018, Platt et al. published a meta-study
based on 40 quantitative and 94 qualitative studies of the consequences
of criminalization related to sex work. They concluded that sex
work–related laws, including the criminalization of sex purchase, are
linked to extensive harm to sex workers. These are harms such as
increased risk of sexual and physical violence, increased risk of
infections with HIV, exacerbated marginalization, and disrupted work
environment, support networks, safety and risk reduction strategies, as
well as access to health service. Criminalization creates a harmful and
dangerous working situation!
Crimininalization, punitive politics, right wing agendas
Feminism that calls for law reforms and harsher punishment as a
solution to sexual violence and gender inequality has come to be called
carceral feminism. Carceral feminism has a background in the demand for
criminal law solution in campaigns against sex-work and trafficking. The
idea is to achieve gender justice through a law-and-order paradigm
enforced, controlled, and supervised by the state. Carceral feminism is
the contradictory effort of forwarding a feminist agenda through a
masculine and violent criminal legal system, of framing structural
problems in individualistic terms, and of understanding political
questions as solvable within the legal punitive realm and under the
governance of the state. Criminalization and punitive agendas are not
means to alleviate social harm, but rather to exacerbate them, and has
indeed failed to meet feminist goals, such as preventing, reducing, or
ending abuse of women.
Carceral feminism expresses an overly strong belief in what criminal
law can accomplish. By placing faith in the legal bourgeois system to
solve structural problems it neutralizes or resists other forms of
struggles against social suffering and inequity. Carceral feminism in
effect strengthens the punitive side of the state, instead of negating
state law and struggling for non-harmful alternatives. The idea of
carceral solutions to trafficking, to sex-work, has been a pretext to
increase punitive and border control. In other words carceral feminism
does not only legitimize a right-wing agenda, but is also advancing it.
Autonomous groups and individuals supporting carceral solutions
constitutes a paradox!
Not your rescue projects
The crusade against sex work and sex workers bears the clear marks of
a white saviorism syndrome. As part of a hegemonic white privileged
agenda, liberal feminists have the illusion that they must save the
world’s “unfortunate,” such as sex workers. It’s just that, commonly in
these savior projects, those that are to be saved have not asked for it,
and the savior projects will most likely deteriorate their situation.
In 2025 Chanelle Gallant and Elene Lam published the book “Not your
rescue project: migrant sex workers fighting for justice”. Here they
describe how:
<cite>“Western governments, the cops, immigration control,
anti-trafficking nonprofits, the media, and major corporations have
constructed migrant sex workers as sex-trafficking victims or ‘modern
slaves’ —and themselves as their saviors.“ </cite>
This is obscuring where the real danger for sex workers come from –
from state violence and social and economic injustice. This is what the
radical left, carceral feminist, alligns with – the cops, the
immigration control and right wing agendas. Sex-workers are depicted as
helpless victims, often from the global south, whom without any agency
are waiting to be saved. Gallant and Lam show how these rescues efforts
have increased vulnerability to discrimination, abuse, and violence, by
cops, border agents, partners, clients, bosses, and so on, while
reducing sex-workers control over own lives. In sweden we can see the
same patterns of harms, as mentioned above. White saviorism strengthens
conservative law-and-order agendas!
We believe in the self-determination of subjugated groups and
solidarity. Sex workers are individuals with material needs (paying
rent, bills, buying food etc.). The money that comes from sex-buyers
represents the necessary resource for surviving. Reducing the
possibility for an income increases sex workers vulnerability. It
follows that sex workers are forced to take larger risks to be able to
earn enough to make it to the end of the month. Sex workers need
solidarity, not rescue!
Our position
The Swedish autonomous left´s crusade against sex work is highly
reactionary, right-wing driven and harmful. This crusade is based on
conservative law-and-order punitive politics and is marked by a liberal
white feminist saviorism ethos, that we oppose.
We are against exploitation of all individuals. We are against that
people’s bodies are being hurt. We are against capitalism and the state
that forces us to sell our bodies, services and time. We are against the
state and against criminalization, we are against the state-enforced
so-called swedish model. We are against all work and that people must
sell their labor to make a living. But in this shitty vulnerable
position that sex workers often are in, we don’t withdraw our solidarity
based on arbitrary definitions of what should be considered work or not
work and call on the state and law-and-order to solve the situation. We fight against people’s exploitation of other people.
This is not a contradiction to our uncompromising solidarity with sex
workers fighting against criminalization, violence, and for safer
working conditions.
Folk som säljer sex är inte en homogen grupp guys. Inte Din Hora består av folk som har sålt och säljer sex, de håller inte med er och de tycker inte heller om "den svenska modellen".
Här är några av deras dagskrav, för att balansera ut det hela:
3. Ta bort möjligheten att avvisa migranter som försörjer sig genom prostitution. I dagsläget räknas detta som en “oärlig försörjning” och därmed grund för avvisning. Om våra medborgare utsätter kvinnor för övergrepp ska inte kvinnorna behöva avvisas eller utvisas för det.
4. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda socialtjänsten och psykiatrins arbete med barn som utsätts för kommersiell sexuell exploatering samt utveckla nya metoder och insatser för målgruppen. I dagsläget låses många barn in på institution, men det är inte deras frihet som ska begränsas när det är vuxna som utsätter dem för övergrepp. I vården behandlas kommersiell sexuell exploatering som ett självskadebeteende – vilka konsekvenser får det för barns känsla av ansvar och skuld?
5. Inför brottsofferstatus för de som utsätts i prostitution. I dagsläget är köp av sexuell tjänst ett brott mot staten, och utsatta har varken rätt till målsägandebiträde, skadestånd eller brottsofferstöd.
6. Höj riksnormen för försörjningsstöd. I teorin ska man ha rätt till en skälig levnadsnivå, men det ekonomiska bistånd som idag erbjuds räcker inte att överleva på vid långvarigt bistånd. Siffror från Sveriges Stadsmissioner visar att av deras insatser går 6 av 10 till människor med långvarigt ekonomiskt bistånd och de insatserna är i regel akuta, för att kunna äta och ha tak över huvudet.
7. Säkerställ att utsatta för exploatering och alla former av människohandel får tillgång till stöd och skydd i enlighet med Sveriges internationella konventionsåtaganden genom en villkorslös reflektionsperiod på minst 90 dagar där rätten till stöd och skydd inte förutsätter deltagande i en rättsprocess.
8. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att skapa nya föreskrifter och allmänna råd för personer som utsätts i prostitution och andra former av kommersiell sexuell exploatering, precis som det finns för exempelvis våld i nära relation. I föreskrifterna ska det bland annat ingå att inkomster från prostitution inte ska räknas in när beslut om försörjningsstöd tas, samt att utsatta i prostitution vid behov ska få skyddat boende.
Folk måste sluta tjafsa om lagar hit och dit och börja fokusera på dagskrav som ger mer konkret makt och resurser till kvinnor och barn i kommersiell sexuell exploatering, som dessa ovan. Alternativen står inte mellan nuvarande läge och avkriminalisering eller legalisering. Och avkriminalisering eller legalisering är inte något som stärker kvinnor och barn i kommersiell sexuell exploatering, det stärker torskarnas position.
Och vilka autonoma grupper påstår ni är för fängelsefeminism? De enda grupper jag känner till som skrivit kritiska texter om sexköp är SUF, Autonom organisering och Framåt kamrater. Mer genomtänkta texter och underbyggda med fler referenser än denna. Ingen av dom grupperna påstår att rättssystemet kommer krossa patriarkatet eller eliminera sexköp, bara att avkriminalisering och legalisering inte är bättre än sexköpslagen.
Kamrat
2026-02-13
det var ju nästan en bra text från framåt kamrater. men ändå så slutar det bara i att vi inte vill att kvinnor ska sälja sina kroppar till sex. ok men det är ju inget argument. allt det som ni skriver om sexarbete och dess inverkan på individer och samhället går att generalisera till lönearbete i stort.
frågan är liksom inte borde barn arbeta eller inte utan varför tvingas barn arbeta i vissa delar av världen men inte här i sverige. man gör det givetvis för att det finns en materiell och ekonomisk nödvändighet till det där men inte här. och den nödvändigheten går inte att önska eller förtränga bort.
men jag har egentligen ingen jättestark ståndpunkt i den här frågan. jag stör mig bara på vänsterns inkonsekvens, moralism (mot kvinnorna) och icke-materialistiska analys.