Inlägg

2022-09-29

​HELLRE MAKHNO ÄN BANDERA! OM RYSSLAND, UKRAINA OCH SVOBODA.


”Ukraina” är ett östslaviskt ord för ”gränsområde” och har ofta slitits mellan sina grannländer. Ryska revolutionen 1905-1917 med ”all makt åt arbetarråden” väckte stora förhoppningar världen över som dock efterhand kom på skam. Det första åren genomfördes verkliga socialistiska förändringar, men sen följde inbördeskrig, byråkratisering och kommunistpartiets despoti som kulminerade i massakern på Kronstadmatroserna 1921. Med Stalin fortsatte det som revolutionen minst av allt behövde men som är så typiskt för Ryssland: den endogena extremt auktoritära traditionen. Det hade behövts en Kropotkin istället för en Lenin. Frihetlig socialism kom tyvärr aldrig till stånd men är fortfarande den oförbrukade möjligheten.

Sveriges tidigare erfarenhet av Ukraina går från det blodiga nederlaget i Poltava 1709 till Tjernobylkatastrofen 1986. Det pågående kriget har påverkat även oss. Men vad ligger exempelvis bakom Putins påstående om den ukrainska ledningen som nazister? Ingen media eller bedömare i väst har på allvar forskat i detta, i stället har man avfärdat påståendet som krigspropaganda. Putin vill återupprätta det ryska imperiet från tsartiden och återställa landets gränser i enlighet med detta, och därför ingår Ukraina och kanske även Baltikum och andra länder i hans planer, sägs det. Det kan stämma. Men Östeuropas historia säger något mer.

1918-1921 byggdes en anarkistisk bondekommun över hela Ukraina med den anarkistiske gerillaledaren och geniale militären Nestor Makhno i spetsen, vilket var den första gången Ukraina blev ett självständigt land i frihet, 22/8 1918. Med 50 000 beväpnade bönder och det lätta hästspannet tatjankan med kulsprutan där bak gjorde han blixtsnabba räder i Crazy Horse-stil mot de vita. Det var en kort men lycklig period för Ukraina. Makhno tvingades senare fly till Paris där han blev mentor för den spanske anarkisten Buenaventura Durruti i Spanska Revolutionen 1936-39.

”Endast genom avskaffandet av varje regering, varje auktoritets representant, genom radikalt nedbrytande av varje politiskt, ekonomiskt och statligt falsarium, genom utplånandet av Staten genom social revolution, kan ett genuint system av arbetar- och bonderåd tillförsäkras, uppnås och utvecklas mot socialism.” — Nestor Makhno (1889-1934) ukrainsk anarkistisk gerillaledare.

Fram till andra världskriget kallades Ukraina för Lill-Ryssland och ukrainska språket sågs som en rysk dialekt, landet hade redan en stor rysk befolkningsandel och än idag är det vanligt med tvåspråkighet. När Hitler invaderade Östeuropa under 1939-40 mötte han egentligen inget större motstånd från ländernas befolkningar - med undantag av kommunisterna och judarna. De högernationella grupperna välkomnade ockupationen och stred på Hitlers sida ända fram till 1945 när Röda Armen segrade, och i ukrainaren och nazikollaboratören Stepan Banderas fall även därefter. Bandera mördade hundratusentals judar och polacker men ses ändå som ”en hjälte” och en stor mängd gator och offentliga platser är än idag uppkallade efter honom. President Zelensky säger sig ”ha förståelse” för denna hjältedyrkan. Istället borda alla statyer och gatunamn av Bandera rivas och ersättas med Makhnos, Ukrainas stolthet.

I Baltikum deltog befolkningen aktivt i judeutrotningen. Mannerheims Finland stred också med Hitler. I Polen är denna fråga så känslig att det numera är i lag förbjudet att sammankoppla polackernas judepogromer med de nazistiska förintelselägren i landet. Även i Ukraina fanns det inhemska nazister - medan alla ukrainska kommunister stred mot den tyska ockupationen.

"När tyska trupper tog kontroll över Kiev 1941 välkomnades de av "Heigl Hitler"-banderoller. Strax efter samlades nästan 34 000 judar - tillsammans med romer och andra "oönskade" - och marscherade till fält utanför staden under förevändning av vidarebosättning bara för att massakreras i vad som blev känt som "Förintelsen med kulor". Babyn Yar-ravinen fortsatte att fyllas upp som en massgrav i två år. Med så många som 100 000 mördade där blev det en av de största enskilda dödsplatserna för Förintelsen utanför Auschwitz och andra dödsläger. Forskare har noterat v<u>ilken nyckelroll lokalbefolkningen spelade för att uppfylla nazistiska mordorder</u> på platsen”, skriver NBC.

Även andra folk, inte minst Sverige, spelade under täcket med nazisterna eller samarbetade av ekonomiska skäl, men mest uttalat var detta i Östeuropa. Det ryska folket krossade nazisterna och räddade världen från Hitler till priset av mellan 20-30 miljoner dödsoffer. Samtidigt pågick Stalins vettlösa utrensningar och hans framkallade svältkatastrof Molodomor 1932-33 i Ukraina som var tänkt att utrota storböndernas kolchos-motstånd, men som även drabbade miljoner ur civilbefolkningen. Ryssland har onekligen en lång tradition av att hårdhänt bekämpa all opposition, från tsardömets deportationer till Sibirien av Dekabristerna och Narodnikerna och Stalintidens Gulagfångar, till Östberlin 1953, Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968, Solidarnosk 1981, Afghanistankriget 1979-1989, Tjetjenien 1999 - och nu Ukraina 2022. Alla dessa hade rätt att gå sin egen väg.

Ukraina var nu en sovjetrepublik. Gorbatjovs sovjetryska reformer misslyckades och 1989-1991 gick Sovjetunionen under på ett förödmjukande sätt, befolkningen reducerades med 10% och de högernationella fick en gratisskjuts med den nyliberala oligarkekonomin som nu kunde verka i full frihet och roffa åt sig av de statliga företagen. Kontrarevolutionen hade slutligen segrat. Sovjetunionens sammanbrott 1989-1991 ledde bland annat till att högerextrema rörelser växte explosionsartat på de flesta håll, men särskilt i Östeuropa. När det inte längre fanns några sociala eller politiska motkrafter dök den dittills undertryckta nazistiska traditionen från 40-talet upp igen som nynazism.

Kaos och korruption följde, en vänsterkupp mot högermannen Jeltsin misslyckades, ryssarna upplevde en period av total misär och arbetslöshet och högerextremismen blev en faktor i alla f.d. Sovjetstater, exempelvis i Ukraina, f.d. Östtyskland, det homofobiskt-katolska Polen, det högerauktoritära Ungern, det högerradikala Kroatien i f.d. Jugoslavien och den ryskvänliga diktaturen Belarus. Hoppet om att Ryssland möjligtvis skulle bli en socialdemokratisk demokrati krossades definitivt när Putin kom till makten som en ny rysk-ortodox tsar med absolut makt och med revanschistiska stormaktsambitioner. En mer eller mindre ofrivillig förryskning av Ukraina har pågått sedan länge, men den stora rysktalande befolkningen där känner sig också diskriminerad.

Ukraina utropade sin senaste självständighet 24/8 1991 vilket inte godkändes av Kreml. Den s.k. oranga revolutionen i Ukraina med Julia Timosjenko följdes av Maidan-upproret mot den ryssvänlige, korrumperade och impopuläre men dock folkvalde presidenten Viktor Janukovytj, som tvingades fly landet - alltså en statskupp. Carl Bildt applåderade och talade om ”en demokratisk revolution”. Men det var alltså ur de flesta synpunkter en olaglig kupp. Det var inte den politiska demokratin som var fokus i Maidan utan fientligheten mot Ryssland och längtan efter EU, Nato och västeuropeisk nyliberal marknadsekonomi. I tre distrikt i parlamentsvalet 2012, Ivano-Frankivsk, Lviv och Ternopil var Svoboda största parti. EU-parlamentet uttalade samma år att:

"Parlamentets ledamöter är oroliga för de ökande nationalistiska stämningarna i Ukraina vilket har lett till att Svobodapartiet valts in i Ukrainas parlament. Europaparlamentet vill påminna om att rasistiska, antisemitiska och främlingsfientliga åsikter går emot EU:s grundläggande värderingar och principer och uppmanar de prodemokratiska partierna i Ukrainas parlament att inte associera sig med, stödja eller bilda koalitioner med detta parti."

Euro-Maidan 2013-2015.

Euro-Maidanrörelsen fick redan från början öppet stöd av EU och USA som såg en möjlighet att främja sina ekonomiska och politiska intressen i Ukraina vid Rysslands gräns. USA:s ambassadör talade på demonstrationer i Kiev, och den republikanske senatorn John McCain poserade sida vid sida med fascistpartiet Svobodas ledare. I de allt våldsammare demonstrationerna deltog väpnade högerextrema grupper, och ännu oidentifierade krypskyttar öppnade eld mot både polis och demonstranter. I början fanns både vänster- och högerkrafter i Maidan-protesterna 2014, men de högernationella, Högra Sektorn och Svoboda tog snart över med våld och handgranater och nazister innebrände 50 fackföreningsmedlemmar i Fackföreningarnas Hus i Odessa medan polis och nazister såg på eller dödade de som försökte ta sig ur den brinnande byggnaden. Den öppet nazistiska Azov-bataljonen ingår numera i Ukrainas nationalgarde.

Naturligtvis finns det nynazister i Ukraina - det finns det även i Europa och i USA - men i Ukraina verkar toleransen jämförelsevis vara större. I Sverige har som bekant SD med nazistiskt ursprung hamnat i regeringsställning som största borgerliga parti i valet 2022. Det lilla nazistiska NMR är ännu inte förbjudet här men det är det i Finland - och med avsedd verkan.

När Putin brutalt invaderade Ukraina 25 februari 2022 var västmakterna - bl.a. i kraft av sitt månghundraåriga rysshat - automatiskt på Ukrainas sida. Ett militärt överfall som detta mot en granne hade inte skett i Europa sedan andra världskriget och var naturligtvis ett klart och oförsvarligt krigsbrott. Civilbefolkningens lidande och den materiella förstörelsen blev ofantlig, dess mod enormt och det är bra att ukrainska flyktingar nu tas emot med öppna armar - till skillnad mot de syriska flyktingarna vill man kanske tillägga. Ukrainarna är vita. Vapenhjälpen är dock inte okontroversiell eftersom här finns en glidande skala mellan konventionella vapen och kärnvapen. En direkt konfrontation mellan exempelvis Ryssland och USA i Ukraina skulle kunna innebära en kärnvapen- eller kemvapenapokalyps. Putin förlitar sig tills vidare på Europas beroende av hans energiresurser som han använder som motvapen till sanktionerna, med elkris i hela Europa som konsekvens.

Men ur Rysslands ståndpunkt är Ukraina och Krim sedan urminnes tider en del av Ryssland, och kuppen 1991/2014 ses som en manöver understödd av de på Maidan närvarande från CIA, Nato och USA för att ytterligare omringa Ryssland. Man erkände aldrig Ukrainas självständighet. Annekteringen av Krim (ukrainskt endast sedan 1954) sågs som berättigad efter folkomröstningen i området som var till klar fördel för en återförening med Ryssland. Annekteringen var dessutom det ryska svaret på den västvänliga/ryssfientliga omvälvningen i Ukraina. FN och västmakterna erkände dock inte folkomröstningen eller annekteringen av Krim som laglig och Ukraina anser fortfarande att Krim är ukrainskt. Militärhistorikern Anthony Beever, bland flera, anser att Ryssland bör få behålla Krim. Det anser inte Zelenskyj. Gränsstrider i det östra, rysktalande Donbassområdet har pågått sedan många år och kan ses som upptakten till invasionskriget. Roger Waters, grundaren av Pink Floyd, anser i ett brev till Zelenskyjs fru att ”extremnationalister har lett in ert land på vägen till detta katastrofala krig” och att Nato provocerat fram invasionen genom att ta in Rysslands grannländer som medlemmar.

Den nya illegitima regeringen, där flera ministrar kom från fascistiska partier, inledde snart repression inte bara mot ukrainska ryssar utan även mot socialister och kommunister. Bland annat förbjöds Ukrainas Kommunistiska Parti och lagar som begränsade det ryska språket och kulturen infördes.

Hur ser de politiska krafterna ut idag i Ukraina under det ryska anfallskriget?

I presidentvalet 2010 besegrade Viktor Janukovitj den västvänliga kandidaten Julia Tymosjenko. Den nya regeringen sade sig vilja vara neutral med förbindelser både med Nato och EU och med Ryssland. Filmstjärnan Volodymyr Zelensky är dagens president vald med stor majoritet och han leder landet under det pågående kriget. Högernationalismen som redan förut var viktig är nu en outsagd självklarhet och rysshatet har av förklarliga skäl flödat ut över alla breddar. Putin har nyligen (i september) utlyst en partiell mobilisering för att stödja sin armé med manskap; en total mobilisering fruktar han skulle utlösa massdeserteringar. 1 miljon inkallas, vilket är lika mycket som antalet ukrainare i vapen. Under ”Det Stora Fosterländska Kriget” mot Hitler 1941-1945 anmälde sig så många frivilliga, män, kvinnor och ungdomar i alla åldrar att det i sig höll på att bli militären övermäktigt. Att få kanonmat till Ukraina är inte lika lätt. Och kriget fortsätter sedan ett halvår med utan för stunden något definitivt avgörande. Den allmänna opinionen är på Ukrainas sida, Ryssland har ett kvantitativt militärt överläge men Ukraina ett kvalitativt och bättre stridsmoral. Samt toppmoderna vapen från USA.

Vilka politiska partier är förbjudna?

Den 20 mars 2022 tillkännagav president Zelensky, vars parti har majoritet, ett förbud mot 11 politiska partier ”på grund av förbindelser med Ryssland”: Oppositionsplattform – för livet, Shari-partiet, Nashi, Oppositionsblocket, Vänsteroppositionen, Vänsterpartiets förbund, Derzhava, Ukrainas progressiva socialistiska parti, Socialist Party of Ukraine, Socialists Party och Volodymir Saldo Block.

Vilka partier är tillåtna? Är Svoboda ett demokratiskt parti? Är Ukraina demokratiskt?

”Свобода”, allmänt känd som Svoboda, är ett ultranationalistiskt pronazistiskt politiskt parti i Ukraina med fyra ministerposter i Ukrainas regering. Det har letts av Oleh Tyahnybok sedan 2004. Det bildades och registrerades officiellt som ett politiskt parti i oktober 1995. Det karakteriserades som ett radikalt högerpopulistiskt parti som kombinerade element av etnisk ultranationalism och antikommunism. Under 1990-talet anklagades det för nynazism på grund av partiets rekrytering av skinheads och användning av nynazistiska symboler, enligt Wikipedia. Ukrainas extremhöger tog plats i landets nya styre efter att ha spelat en stor roll i Maidan. Protesterna började efter att den numer avsatta presidenten Viktor Janukovytj på ett EU-möte i Litauen inte skrev på ett handelsavtal som skulle leda till närmare samarbete med EU. Korruptionen i landet är utbredd och många ukrainare upplever att de inte bor i en demokrati, enligt Expo.

Svoboda har beskrivits som ett antisemitiskt och nynazistiskt parti av vissa journalister, organisationer som övervakar hatretorik, judiska organisationer och politiska motståndare. Ur ett svenskt perspektiv mer som NMR än som SD. Ledaren Oleh Tjahnybok proklamerade på ett möte i Karpaterna att Ukraina hade ”rensats från ryssar och judar” under andra världskriget. Svoboda-rådgivaren Yuriy Mykhalchyshyn startade en blogg som heter "Joseph Goebbels Political Research Centre” 2005. Mykhalchyshyn skrev en bok 2010 och citerade verk av nazistteoretikerna Röhm och Goebbels. Förintelsen ses som ”en period av ljus i historien". Enligt Segodnya talade på partiets kongress 2011 Andrey Sereda, ledaren för bandet Komu Vnyz, som beskriver sig själv som "antisemit" och som påstås ha gjort en nazisthälsning enligt Wikipedia. Svoboda är ett högerpopulistiskt nationalistiskt parti som vill förbjuda homosexualitet och invandring, göra vapeninnehav till en rättighet för alla, samt förbjuda ”ukrainafobi”. Dess anhängare medverkade till att Kievs prideparad 2012 ställdes in. Partiledaren Tjahnybok har gjort antisemitiska uttalanden, bland annat att Ukraina styrs av en ”moskovit-judisk” maffia och att det måste bli ett slut på ”kriminella aktiviteter av ukrainsk organiserad judenhet”. Det judiska Simon Wisenthalcentret placerade 2013 partiledaren Tjahnybok på femte plats på listan över världens värsta antisemiter. Svoboda har stöd av 10 % av befolkningen enligt BBC och de sitter alltså med i Ukrainas regering. Den stora judiska befolkningsgruppen är utsatt och Israel har uppmanat dem lämna landet.

Hur många ytterligare nynazister förutom Svoboda som sitter i Ukrainas regering (några, någon eller ingen) vet man inte; det är inget man skyltar med ens där och jag tänker fortsätta att granska detta. Däremot kan man inte utan vidare som Putin gjort klassa den ukrainska befolkningen i sin helhet som nynazistisk; några sådana opinionsundersökningar har inte utförts och det finns också mindre radikalnationalistiska och något mer liberala krafter i landet. I Ryssland finns även en inhemsk opinion mot kriget, som The Anarcho-Communist Combat Organization som genomför direkta aktioner. Medlemmar i situationistiska feministgruppen Pussy Riot sökte och fick asyl i Sverige efter långvariga förföljelser från den ryska regimen. Som fängslar, förgiftar, torterar och mördar sina dissidenter, KGB-metoder Putin gärna använder sig av. Han sitter säkert för tillfället (med sitt ”kejsarvansinne” som man sa i det gamla Rom) - och den tänkta efterträdaren eller vicepresidenten kommer knappast att innebära några förändringar av Rysslands in- och utrikespolitik. Mänga ryssar flyr nu undan tvångsmobiliseringen till Turkiet. Återstår den inhemska militanta oppositionen; den ryska revolutionen 1905-1917 väntar ännu på en fortsättning.

Slutligen kan man ställa frågan: Vilka känslor i debatten är starkast - den momentana idealiseringen av Ukraina eller det urgamla hatet mot Ryssland? Högerspöket Kristian Gerner är ett exempel ur det svenska kommentariatet på det senare. Har Ukraina-debatten kunnat skilja mellan Putin och det ryska folket? Och vilken politik kommer att föras i Ukraina efter kriget - samma som i Ungern? Putins aggressiva politik lär däremot inte ändras så länge som västmakternas av honom upplevda hot inte gör det, och bäggedera har kärnvapen. En förhandlingslösning verkar därför vara det enda realistiska. Ryssland har inte kunnat besegras av vare sig Karl XII, Napoleon eller Hitler och har idag starka band till Kina, Mellanöstern och Indien - en kvantitativ övervikt som Joe Biden säkert reflekterar över. Världsfreden är huvudsaken och den kan bara uppnås med global social rättvisa.

Det bästa vore alltså, naturligtvis, om både ryssar och ukrainare kunde leva i fred inom överenskomna gränser - folkgrupperna är uppblandade på båda sidor. Ukraina har en gång haft frihetlig socialism och bör få det igen när allt detta är över.

***

Tryckt litteratur och källor:

* Encyclopedia of Ukraine 1-5, 1993.

* Ukraina. NE del 19, s. 6-11. 1996.

* Svetlana Aleksijevitj: Tiden Second Hand. Ersatz 2019.

* Peter Englund: Poltava. Atlantis 1988.

* Nestor Makhno: The Anarchist Revolution. Jura 1997.

* Emma Goldman: My desillusionment in Russia. Doubleday 1923.

***

— Staffan/Konst och Politik.


Staffan / Konst och Politik

Kommentarer

Är det Kajsa ekis Ekmans texter? Så länge Ryssland vill erövra hela Ukraina så är vapenstödet till Ukraina befogat. Ukrainarna hatar ryssarna efter den organiserade svältutrotningen under 1930-talet. Nazisterna upplevs säga det som folk tycker om ryssar. Nazisterna har passat på och sprida sin vision om total världslig judisk utrotning. Varje folk har rätt till ett eget land och det går först. Ukraina har rätt att vara ett eget land. Acceptera därför vapenhjälpen till Ukraina. Nazisterna med sin folkutrotning på grund av etnicitet och fascisterna med sin enpartistat är inte skäl för Rysslands erövringskrig av hela Ukraina.

62-åringen.

Det är ett svek mot freden att inte nu ge asyl till manliga ryssar som flyr för att slippa militärtjänsten under krigstid. Under Sovjetunionens tid var alla ryssar som smet ut garanterade asyl. De flesta ville vidare till USA och det fick de. Detta gällde även rymlingar från det dåvarande östeuropa. USA började dock krångla med båtflyktingar från det forna sydvietnam under det sena 1970-talet. Så Sverige genom Olof Palme som stött nordvietnam tog emot ett flertal av dessa sydvietnameser. Regeringen Fälldin höll med eftersom det gällde flyktingar undan statskommunismen i det då nyligen enade Vietnam.

62-åringen.

Det är så märkligt att en får publicera här vilka galenskaper som helst. Exempelvis har "Svoboda" inga ministerposter i den nuvarande ukrainska regeringen. Det är inte så att jag gillar den ukrainska regeringen eller "Svoboda", det är bara fakta.

Ukraina och de områden som ingår i den nuvarande koloniala imperiet ryssland ska få möjlighet att leva i fred när putins regim är borta.

Private Joker

62-åringen, Private Joker:

Ja, ja, ja. Svoboda och Högra Sektorn har fortfarande stort inflytande, tyvärr. Kom tillbaka Nestor Mahkno!

* Martin Aagård | Ukraina | Sida vid sida med fascisterna – Aftonbladet

* Sida vid sida med fascisterna – Aftonbladet

Staffan/Konst och Politik

PS 62-åringen: Nej, jag har inte läst Kajsas texter, jag kan tänka själv. Försöker bara se frågan ur mer än ett (1) perspektiv.


Staffan / Konst och Politik

Kommentera

captcha