Att använda digitala plattformar för att koppla samman decentraliserade utförare och beställare är kärnan i det som kallas delnings- eller plattformsekonomi. Plattformsföretagen skapar nätverk för att kunna omvandla outnyttjad kapacitet till varor. När företag som Foodora, Deliveroo och Uber etablerar sina plattformar skapas nya marknader som omärkligt bryter in i vardagslivets bakgrund. Möjligheten att till exempel beställa en Uber behöver inte tränga sig på, den finns där i ens mobil, ständigt tillgänglig.
Regeringens entreprenörskapsutredning förutspådde nyligen att arbetsmarknaden de närmaste tio åren alltmer kommer att präglas av att arbetare tvingas bli ”egenföretagare”, av enskilda uppdrag och korttidsanställningar, på bekostnad av varaktiga anställningar. Här kommer plattformsföretag kunna spela en viktig roll.
Ett Foodorabud tjänar 70 kronor i timmen, plus 30 kronor provision för varje utförd order. Det är långt under Transportarbetarförbundets rekommenderade ingångslön som ligger på 130 kronor i timmen. De är anställda per månad, och saknar kollektivavtal. Arbetet fördelas automatiskt mellan cykelbuden med hjälp av en algoritm som Foodora beskriver som sin ”hemliga ingrediens” för snabbast möjliga leveranser. Cyklisternas rörelse genom staden spåras genom appar och datorprogrammet ger ordrar baserat på cyklisternas positioner och medelhastighet. Snabba cyklister får fler ordrar än långsamma. Systemen plattformsföretagen genererar påminner om Marx passage i Grundrisse om ”en automat som är en rörande kraft, som sätter sig själv i rörelse; denna automat består av talrika mekaniska och intellektuella organ på så sätt att arbetarna bara framstår som dess medvetna lemmar.”
De automatiska kontrollsystem som upprättas genom teknologi och vetenskap gör att det tekniska systemet framstår som den aktiva parten, att kunskapen framstår som systemets, inte arbetarens, och att arbetarens aktivitet görs till en ”abstraktion av aktivitet”. Produktionsprocessen upphör att vara en arbetsprocess i bemärkelsen att arbetet inte längre framstår som dess styrande enhet, utan istället framstår arbetet och arbetarna som spridda noder i ett rent mekaniskt system. Å andra sidan konfronterar då det objektiverade, döda, arbetet det levande som en härskande makt.
Management genom algoritmen har kallats för en Taylorism på steroider. Taylorismen var ett försök att genom tidtagning av arbetsmoment och noggranna kontroller av arbetarnas prestationer skapa en vetenskaplig management. Teknologiska innovationer och sämre arbetsvillkor i väst innebär nu att dessa idéer kan komma tillbaka med en sällan skådad kraft.
Denna nya form av management innebär att företag kan få tjänsteutförare att utföra en standardiserad tjänst, och att de kan spåras och utvärderas löpande genom appen, samtidigt som de öppnar upp för företagen att ta minimalt ansvar rörande anställningsform och dylikt, en kurir blir enkel att ersätta. Det är också ett effektivt sätt att hålla arbetarna isolerade och hindra dem från att bygga ömsesidig solidaritet och förmåga till motstånd.
I höstas organiserade emellertid kurirer på Deliveroo, UberEats och Foodora uppror mot algoritmen i exempelvis Storbritannien och Italien. Eftersom kurirer i flera av plattformsföretagen sällan träffar sina kollegor fick de försöka använda algoritmen till sin fördel. Man fick helt enkelt beställa hem mat för att få tag i kollegorna. Efter att ha lyckats etablera nätverk med sina kollegor har anställda på exempelvis Deliveroo i Storbritannien funnit att företagets vägran att anställa arbetarna, att de istället är egenföretagare, också innebär att arbetarna inte är bundna av lika mycket repressiv strejklagstiftning som varaktigt anställda. I takt med att plattformsföretagen expanderat och fått större efterfrågan på sina produkter har de försökt sänka lönerna, men i Storbritannien har alltså vilda strejker blivit ett allt vanligare vapen mot detta.
Länkar: https://libcom.org/blog/foodora-strikes-italy-dark...
http://www.transnational-strike.info/2017/02/01/ho...
Autonomi Marxistisk tidskrift
Länk: https://tidskriftenautonomi.wordpress.com/2017/02/06/arbete-for-algoritmen/
Feed