Den 8 mars går vi ut i strejk! SAC kommer varsla kvinnliga medlemmar i en 24 timmar lång politisk strejk på internationella kvinnodagen. Vi gör det för att vi har fått nog. Nog av att kvinnors arbete värderas lägre på arbetsmarknaden. Nog av högerpopulismen som hotar våra rättigheter. Nog av att kvinnor utsätts för våld i hemmen och det offentliga! Vi tänker ta tillbaka kvinnodagen och göra den till en kampdag. Kvinnodagen instiftades av arbetarrörelsen, och handlar inte om att visa lite extra uppskattning, utan om att vi ska få alla rättigheter som män tar för givna.
SAC kommer alltså varsla om en 24-timmars politisk strejk, den 8 mars 2017 klockan 00:00 – 24:00, för alla kvinnliga medlemmar som arbetar i privat sektor. Undantagna är tyvärr alltså kvinnor anställda i offentlig sektor. Läs varför under rubriken “Politisk strejk”. Om en arbetskamrat på ditt jobb strejkar men inte du, har du en så kallad rätt att vara neutral – att du inte behöver täcka upp för den strejkande. Läs mer nedan under ”Fredsplikt” och ”Neutralitet”.
Beslutet att börja varsla centralt togs på SAC:s kongress 2015. Det centrala varslet ser vi främst som en symbolhandling – som ett sätt att synas, skapa debatt och sticka ut hakan. Det är också, förhoppningsvis, ett sätt att sätta våra lokala varsel i ett större sammanhang. Vi hoppas också att det kan skapa en trygghet för de som inte har så stor erfarenhet av att strejka.
Eftersom det är upp till varje LS, syndikat, sektion och medlem att besluta om de vill strejka, så är det svårt att beräkna hur omfattande strejken kan tänkas bli. Vi vet alltså inte hur stor påverkan den kommer ha på arbetsplatserna – kanske ingen alls. Men det ska inte ses som ett misslyckande. Oavsett hur det går så har vi visat att vi tar Kvinnodagen på allvar, samt fått erfarenheter att dra nytta av i framtiden.
Det finns förstås massor av saker man kan göra på 8 mars, om man vill göra något annat än att strejka, eller inte får strejka. Här är ett par exempel som inspiration:
Om en strejk inte handlar om en fråga som hänger ihop specifikt med arbetsplatsen, är den att betrakta som en politisk stridsåtgärd. Strejken är alltså inte riktad som ett krav mot arbetsgivaren. Det kan vara en protest riktad mot ett inhemskt politiskt beslut eller mot ett beslut i ett annat land. En politisk strejk är en kortvarig men kraftfull demonstrationsåtgärd. Förutom att lägga ned arbetet under några timmar eller ett dygn, brukar man kombinera det med att samlas till en demonstration.
I en politisk strejk finns begränsningar i vilka som kan delta. Enligt lagen om offentlig anställning, LOA, är det inte tillåtet för anställda vid riksdagen och dess myndigheter, myndigheterna under regeringen, de allmänna försäkringskassorna, kommuner, landsting och kommunalförbund att delta i politiska stridsåtgärder. (Dessa kan alltså bara strejka på 8 mars om de formulerar stridsåtgärden som en facklig fråga med direkt anknytning till arbetsplatsen). I övrigt regleras inte politisk strejk i svensk lag.
Om ens jobbarkompisar gått ut i strejk har man rätt att ”stå neutral” – det vill säga man har rätten att inte behöva utföra det arbete som de strejkande egentligen skulle göra. Det är superviktigt att vara solidarisk med strejkande arbetskamrater och det är viktigt att vi syndikalister informerar våra jobbarkompisar om vad som gäller.
Den som är med i en fackförening som har ett giltigt kollektivavtal har fredsplikt. Det innebär att man inte kan strejka eller delta i blockad eller annan stridsåtgärd utan att bryta mot MBL (Medbestämmandelagen) och riskera ett skadestånd. Det betraktas då som ”vild strejk”. SAC:s medlemmar har inte fredsplikt och kan alltså lagligt gå ut i konflikt. En chef får inte bestraffa en anställd som gått ut i strejk.
Den som har fredsplikt och deltar i en strejk kan alltså dömas till skadestånd, men ska inte riskera sin anställning eller liknande. Hot om rapporter, varningar, uppsägning eller liknande, är fråga om olagliga trakass- erier.
Strejkbryteri är bland det fulaste som finns. Det finns ingen lag mot strejkbryteri, men det finns heller ingen lag som tvingar någon att bli strejkbrytare. Den som är förhindrad att själv delta i en strejk eller blockad har rätt att stå neutral i konflikten. Denna neutralitetsrätt är lagskyddad i den statliga anställningsförordningen. Genom rättstillämpningen gäller detta även för dem som inte är statligt anställda. Så här står det i §14:
”En arbetstagare är inte skyldig att utföra arbete som är föremål för en lockout eller för en tillåten strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd eller för en lovlig blockad. Den som står utanför arbetskonflikten skall dock fullgöra sina vanliga arbetsuppgifter...”.
Även den som har fredsplikt har alltså rätt att vara neutral. Det innebär att man har rätt att neka att göra allt jobb som de strejkande skulle ha gjort, och att man enbart utför sina egna ordinarie arbetsuppgifter. Självklart kan det bli fråga om skilda åsikter om vad som är ”ordinarie arbete” och vad som är ”smittat”, blockerat, arbete. Har du och din arbetsköpare olika åsikter, begär en skriftlig order att utföra det omdiskuterade arbetet. Vill arbetsköparen inte göra det, är hens tolkning inte trovärdig.
I samband med arbetskonflikter vill arbetsköparen ofta att man jobbar övertid. Att jobba övertid i en sådan situation innebär att hjälpa arbetsköparen att sabotera fackföreningens stridsåtgärd. Arbeta inte övertid i en sådan situation. Om arbetsköparen kräver övertid av dig, kräv en skriftlig arbetsorder med angivet antal timmar och arbetsuppgifter. Vill inte arbetsköparen göra det, är hen inte trovärdig. Finns det ingen skriftlig order, kan du över huvud taget inte vara säker på att få betalt och du är inte skyldig att arbeta under sådana förhållanden.
För information och kontinuerliga uppdateringar – följ oss på sociala medier. För frågor som rör 8-marsstrejken, kontakta 8mars@sac.se
8-marsgruppen & SAC:s Centralkommitté
8-marsgruppen & SAC:s Centralkommitté
Länk: https://www.sac.se/Aktuellt/Nyheter/8-mars-Kvinnostrejk
Feed