Inlägg

2020-12-03

75 dagar i Danni skogsockupation

Jag har varit i skogsockupationen i Dannenröder forst i centrala Tyskland i snart tre månader. Under den tiden har jag fått uppleva ockupationen både före och efter snutjävlarna och trädmördarna invaderade skogen. Skogsockupationen försöker stoppa nybyggandet av motorvägen A49 och har funnits i lite över ett år. Huvudrörelsen kallar sig Wald statt asphalt - Skog istället för asfalt. Det är en 30-årig kamp och ursprunget till ockupationen är ett civilinitiativ som bjöd in aktivister för att stoppa mördandet av träden och skogen. De första träden blev fällda den 1 oktober och i första vågen var det 1200 snutar som såg till att trädmördarna kunde arbeta ostört. Ockupationen har haft runt 2-400 aktivister som offrat sina kroppar och psyken för att göra motstånd mot skogsmördarna.

Det finns hur många historier som helst att berätta om när det gäller den snutinvasion som den tyska staten valt att sända hit. Aktivister har brutit ryggar, armar och händer när snutarna bara som "vanligt" gjort sitt vidriga jobb. Nästan dagligen har vi hört om när snutar och trädmördare har kapat rep till skypods, fällt tripods eller kapat traverser* med människor på och i dem. Om jag hade snuthat innan jag kom hit är det inget i jämförelse vad jag känner nu - en bra snut är en död snut! Och teknologi har som huvudsyfte att förstöra vår planet och kontrollera motståndet mot förstörandet. Det är helt sjukt att se hur maskiner förvandlar en skog till ett slagfält av mördade träd.

Motståndet har varit starkt präglat av tidigare skogsockupationer. I stort handlar det om att vädja till en form av anständighet - att staten inte vill döda aktivisterna eftersom detta skulle ifrågasätta hela den så kallat demokratiska konstruktionen. Nä staten vill inte döda men har inga som helst problem med att skada, lemlästa och traumatisera de som står i vägen för framgång och utveckling. I praktiken innebär detta att aktivisterna ställer sin kropp i vägen mellan skogsmördarna och träden. Ju svårare det är att ta bort aktivisten desto mer resurser krävs för att ta bort den.

Här i tyskland har en massrörelse kring klimat och miljö vuxit fram. Ende gelände-aktionerna är de mest kända, men även Fridays for future är en massrörelse här. Alla vet vem Greta Tunberg är. Även om jag själv medverkat i Ende gelände för några år sedan är jag starkt kritisk till dessa rörelser. Det är en form av aktivism som förvandlas till en konsumtionsaktivitet. Över en helg kan unga och gamla samlas och göra en totalt ofarlig aktion för alla inblandade, både aktivister och målet de angriper. Eftersom de använder en helt ofarlig version av ickevåld där de även förbjuder sabotage är risken för repression extremt låg. Deltagarna känner att de för en kort stund gör något bra, de har några goda historier som de kan berätta för sina vänner. Men efter aktionen återgår de till sina vanliga liv. Med denna typ av aktivism är varken civilisationen eller de rika jävlarna hotade. Tyvärr har denna typen av aktionskonsumtion påverkat miljörörelsen negativt. På helgerna förvandlas Danneröd till en jävla festival och ickevåldsnormen genomsyrar ockupationen. Vi kommer längre och längre bort från riktigt motstånd - det motstånd som faktiskt hotar makten och massamhällets norm.

Sedan 80/90-talet har trädhus varit ett framgångsrikt sätt att försvara träd på. Men snuten har successivt blivit bättre och bättre på att vräka trädhus. I denna ockupation har en kreativ användning av trädhus, traverser, tripods, skypods, monopods och gigapods* utgjort grunden för försvaret. Men trumfkortet har varit swingforce - en glad skara på 10-50 personer som kl 5.30 varje morgon klättrat upp 3-4 meter i småträd och satt upp en liten miniplattform i varje träd. Där har de suttit i upp till 8 timmar och väntat på att bli vräkta och på den följande 6 timmars turen till GESA - snutens kidnappningscentral. Med hjälp av superlim och glitter på händerna och ansiktsmålningar lyckas aktivisterna undgå identifiering och repression. De flesta har en spännande upplevelse i kidnappningscentralen med uppgivna snutar som tar en snabb titt på händerna och direkt ger upp försöket att identifiera. Men många lämnar oxå snutens kidnappning med trauman, både fysiska och psykiska. Det ingår i statens hantering av insurrektionella krafter. Våld funkar. Det är därför antifascister använder det, det är därför staten använder det.

Medans unga människor traumatiseras och torteras av statens lakejer sitter de rika svinen som lobbat och mutat fram detta motorvägsbygge lugnt och säkert på sina kontor och planerar nya utvecklingsprojekt. Nya mördande projekt. Detta är civilisationens och kapitalismens natur, att ta bort kopplingen mellan orsak och verkan. Att se till att de rika svinen förblir orörda av deras beslut. Att lakejer ser till att de rikas önskningar blir utförda. Nästan till vilket pris som helst. Lyckligtvis bor vi i Europa där kameror och medborgare ser till att staten beter sig anständigt. Inga människor ska dö.

En annan taktik har varit solidaritetsaktioner. Framförallt tänker jag på motorvägsblockader där aktivister har satt upp hängmattor under motorvägsbroar. Det skapar rejäl oreda när en tysk motorväg tvingas stängas av i några timmar under tiden snuten försöker vräka aktivisterna. För en vecka sedan gjordes fem blockader samtidigt. Eftersom några av aktivisterna hamnade en längre tid i snutens kidnappningscentral vet vi att makten faktiskt är rädda för dessa taktiker. Blockerade motorvägar påverkar ekonomin.

Men i skogen finns inte bara de som passivt vill offra sina kroppar. Under snutinvasionens gång har en mer militant/konfrontativ del vuxit fram. Attackerna har i huvudsak varit riktade mot snutjävlarna. Fotanglar mot snutbilars däck, stenkastning och demolering av snutbilar, skogsfältslag mot BFE** med sten, slangbella och pyro, brinnande barrikader, sabotage av drönare och tre skräckslagna BFE-snutar som blev jagade ut ur skogen är några av höjdpunkterna.

Det har varit många diskussioner om militansen i skogen. Några har menat att det inte går i linje med aktivisternas mediastrategi. Att de konfrontativa elementen kommer skada den annars ickevåld-präglade ockupationen. Andra har välkomnat tillfället då de fått hämna snutarnas tortyr och traumatisering. Det är sjukt befriande att se de annars så tuffa och machofyllda BFE-snutarna springa för sina liv. Vanligtvis är det tvärtom.

Den senaste tiden har även en våg av sabotage utförts i solidaritet med skogsockupationen och de mördade träden. Företaget Strabag är huvudutförare av förstörelsen och nyligen brann en asfalterarmaskin tillhörande dem. Stenföretaget som levererar grus till snutens förstörelsecentral fick en grävmaskin uppbränd. Ett av företagen som hyr ut sina trädmördarmaskiner fick sitt kontor uppbränt. Förhoppningsvis brinner fler förstörarföretag i solidaritet med ockupationen och de mördade träden.

Vad jag alltid fascineras över i dessa kamper är infrastrukturen som organiseras för att stötta ockupationen. I byn Dannenröd finns det största Manwache, en sorts demonstrationsplats som är lagligt skyddad och som snuten inte får gå in i. Här finns en infopunkt, en freeshop med kläder, tält och sovgrejer, ett aktionstält som organiserar swingforce och andra aktioner, ett sjukvårdstält, ett laddningstält för mobiler, en förvaringscontainer och ett lagligt camp. I byn finns det självorganiserade Küfa - köket som förser hela campet och ockupationen med mat och lite utanför finns Mediahub som Greenpeace lånar ut. Küfa organiserar även alla matdonationer som kommer in till ockupationen och i anslutning till Küfa finns även en freeshop för mat. Innan dumpstrades mycket mat men snutarnas kontroller av vägar och omkringliggande städer har gjort det mycket riskabelt.

Som alltid i motståndskamper har staten kidnappat ett antal personer. När detta skrivs sitter sju personer i statens förvar. På freethemall.blackblogs.org hittar du uppdaterad info ifall du vill skriva brev.

En av mina slutsatser här är att vi måste bli mer kreativa i motståndet. Snuten lär sig fort och i takt med det behöver vi bli ännu mer uppfinningsrika och kreativa när det gäller taktiker. Det vore väldigt intressant att se hur kombinationen av svårvräkta strukturer och militans skulle fungera. Snutens våld behöver mötas med våld. Ja insatserna i form av risk för allvarlig repression ökar i takt med det ökade användandet av våld, men även här behöver vi vara kreativa och listiga. Det viktiga är att inte åka fast. Att göra en attack för att sedan söka tillflykt på höjd har varit en framgångsrik taktik både här i Danni, i Hambi och i Exarchia.

En annan slutsats är behovet att attackera de som tar besluten om förstörelsen. De rika svinen ska inte gå omärkta ur situationen. De ska känna rädsla, riktig rädsla nästa gång de skriver under en förstörelsedom. Om en ser ur ett svenskt perspektiv där liknande massrörelser saknas kan detta vara en framgångsrik taktik. Med en liten men dedikerad skara människor kan de rika jävlarna utsättas för betydande skada.

När jag skriver detta är det första och sista barriot, Oben, omringat av snutarna. Här började skogsockupationen i september 2019. Har vi tur tar det någon dag till innan Oben är vräkt och de sista träden är mördade. Sedan får vi se om motståndet fortsätter eller om det dör ut. Mördarföretaget som förstör planerar att fortsätta förstörandet nästa höst. Kanske blir det en fortsättning.

Skogen har fallit, träden är mördade men Danni Bleibt!

Solidaritet med de sju i U-haft


* Ett trädhus är en plattform uppsatt i ett eller flera träd. Det blir betydligt svårare att vräka om personen som ockuperar klättrar runt i trädkronan ovanför, helst utan klätterutrustning (men detta är bara för någon som kan klättra väldigt bra)

En travers är ett rep uppsatt mellan två träd som en klättrare kan ockupera. Vanligtvis behövs två skylifts för att vräka en person ur en travers.

En skypod är en plattform i ett rep där repet är fäst i till exempel en barrikad eller en annan struktur där det blir svårt för en skylift att nå personen på skypoden. Personen måste vräkas innan barrikaden kan tas bort.

En tripod är ett trebent torn med en plattform som kan ockuperas.

En monopod är ett enbent torn som med hjälp av rep fästa i toppen stadgas med rep i omkringliggande träd eller strukturer och med en plattform som kan ockuperas. Kapas ett rep faller monopoden.

En gigapod är en monopod som är uppsatt i toppen på ett träd med rep i omkringliggande träd. Väldigt svårt att vräka.


** BFE är tyska snutens speciella anti-riot-styrka. De är ett team på fem snutar och kan agera autonomt. Deras huvudfunktion är att ge sig in i stora folksamlingar för att kidnappa personer. Här i skogen har de använts som förtrupper och som insatssnutar. Om snutar springer efter dig in i skogen är det BFE. Är ni 15 personer - kasta sten, är du ensam - spring!

Skogsockupant

Länk: https://wald-statt-asphalt.net

Kommentarer

Rolig och spännande rapport, tack! Superlim och glitter…det lägger vi på minnet. Befria skogen från skogsbruket!

Staffan / Konst & Politik

All heder till er som varit i Danni. Det krävs mod att stå emot det här ruttna systemet.

Hasse

Ja, tack för en intressant rapport. Imponerande! Gillar också att det fanns lite aktivismkritik i form av "aktionskonsumtion", och resonemanget/tankarna omkring det.

the_fuckup

Intressant läsning. Det är som Monty Python fast på riktigt.

Klubban

Kommentera

captcha