De för varje dag allt mer outhärdliga levnadsförhållanden som vi ställs inför beror på rädsla. Rädsla för att inte ha ett jobb och inte få ekonomin att gå ihop i slutet av månaden. Rädsla för polis och fängelse eftersom i grunden är det batongen som garanterar de sociala relationerna. I denna upp-och-ner-vända värld, är det inte terrorismen som tvingar miljarder människor att överleva under oacceptabla förhållanden; det är inte terrorismen som förgiftar jorden. Det är inte terrorismen som bedriver en vetenskaplig och teknisk forskning som varje dag ytterligare undertrycker våra liv, penetrerar våra kroppar och modifierar våra gener på ett irreversibelt sätt. Det är inte den som fängslar och deporterar människor som de inte har det adekvata lilla papperet ifråga. Det är inte den som dödar och lemlästar oss på arbetsplatsen för chefernas berikande i det oändliga.
Allt som kallas ekonomi, civilisation, demokrati, framsteg, den allmänna ordningen, politik - är i verkligheten konsten att dölja fakta genom att ändra ord. Deras världsomspännande "kriget mot terrorismen" är bara ett propagandavapen för att legitimera all yttre militär aggression och allt inre förtryck. I en spegeleffekt vill Staten att vi alla att ska vara skyldiga att återspegla det som kommer ut ur dess smutsiga auktoritära mun. Vänskap, tillhörighet och att dela med sig av samma idé om frihet blir en "sammanslutning av missdådare i ett terroristiskt anslag". Länkarna vävda i kamp blir en "anarkoautonom tendens". En rökfri smällare blir en bomb. Och ändå, att organisera sig själv innebär inte nödvändigtvis en organisation, precis som en strejk inte är ett gisslantagande. En attack mot en bank, ett fängelse, ett kontor för arbetsförmedlingen, en vallokal, ett häkte eller en akt av sabotage mot tåg eller maskiner i en fabrik, är inte "terrorism". En avgrund skiljer dem som gör uppror för frihet och de som slår slumpmässigt för att försvara, konsolidera eller erövra makt, nämligen stater och deras konkurrenter, cheferna, deras legosoldater och deras dödslaboratorier.
I detta sociala krig som utspelar sig såväl på jobbet som på gatan, på natten som på dagen, är fienden varje individ som sätter hinder i vägen för kapitalets strålande frammarsch. Må var och en, på det sätt som befinns vara mest lämpligt, motsätta sig terrorstaten och dess totalitära demokrati. Vi avger inte denna krigsförklaring med sänkta huvuden.
<hr>
— www.non-fides.fr 20/6 2009/ Anarchist Library. Övers. S. Jacobson 2017.
— www.non-fides.fr 20/6 2009/ Anarchist Library. Övers. S. Jacobson 2017.
Feed