Inlägg

2019-07-14

Vietnamkriget och protesterna

År 2003, George W. Bush utannonserade Operation Iraqi Freedom, därmed ett öppet krig mot Irak och dess president Saddam Hussein. En global demonstration mot krigsplanerna anordnades dagen före invasionen av Irak genomfördes. “I Sverige demonstrerade minst 75 000 personer i 25 städer från Boden i norr till Malmö i söder”, skrev Aftonbladet på sin hemsida. Jag deltog i demonstrationen i Göteborg och det var mitt hittillsvarande starkaste ställningstagande.

Det var inte första gången människor manifesterar sin ilska mot krig. Men det var första gången människor visade sin avsky innan kriget påbörjats. Irak hade visserligen varit objekt för sanktioner och internationella restriktioner från vad som kallas för Kuwaitkriget, som senior Bush var ansvarig för. Irak-kriget, som vi känner till som Saddam Husseins och landets totala sammanbrott var ett resultat av sonen George W. Bush.

Var inte ivrig med att förminska pappa Bushs insatser och deras olagliga karaktär. Vi läser ett citat från Wikipedia: “Stridigheterna avslutades formellt ca sex månader efter krigsutbrottet. Irak åsattes stränga sanktioner och restriktioner av FN, bland annat gällande produktionen av massförstörelsevapen samt import av varor och material. Sanktionerna drabbade i viss mån även mediciner och nödvändig medicinsk utrustning. Unicef beräknade 1999 att så många som en halv miljon barn, som annars skulle överlevt, hade dött på grund av sådana brister under de åtta år sanktionerna varit i kraft.“

När det gäller Vietnamkriget så pågick aggressionerna under flera år innan det väckte en bred proteströrelse. Det började i ett sentimentalt vemod över döda amerikanska soldater.

För att förstå varför det blev krig i Vietnam så måste man minnas en del saker som påverkat utgången på mest radikala sätt. Kortfattat: Frankrike ockuperades av Nazityskland och en lydregim installerades och det innefattade även Indokina (Laos, Vietnam och Kambodja). Japan tog senare över ockupationen med stöd av Axelmakterna. Tyskland kapitulerade när Adolf Hitler och hans närmaste medlöpare tog självmord i en bunker. Italiens ledare Benito Mussolini lynchades av partisaner. Det mest dramatiska var när Japan tvingades till kapitulation: USA fällde två atombomber över två japanska städer. Resultatet var förödande och USA blev en ny supermakt.

Föreställ er att förhandla om fred med USA, som nyligen använt atombomber och stod i begrepp att göra det fler gånger. Först ville amerikanarna ge tillbaka Indokina till Frankrike och gav generösa mängder av kontanter till dess militära enheter. Frankrike fick lämna i skam och istället anordnades ett möte i Geneve där alla skrev under för att lösa konflikten med demokratiska medel, alltså hålla en omröstning om landets framtid. Alla skrev under, förutom USA och den installerade landsförrädarna i Sydvietnam.

Vietnameserna var därmed modiga då de vägrade att lyda den amerikanska administrationen. Ho Chi Minh tog ansvaret att förvalta den nordliga delen av Vietnam och tog strid mot USA och deras hantlangare på Sydsidan. Sydvietnam förnedrades när ockupanterna överlämnade makten till inkompetenta individer samt personer som inte ens befann sig i landet.

I Nordvietnam valde man att följa Ho Chi Minh och hans stab. Han var en meriterad kommunist och hade kopplingar till Sovjetunionen. Hans främsta uppgift var att organisera det vietnamesiska samhället efter socialistiska principer och att beväpna folket med vapen och kunskaper om gerillakrig.

I en patriotisk anda utvecklade nordvietnameserna ett socialistiskt jordbruk där man ville fördela marken till bönderna som en kollektiv enhet. Det uppstod problem när man skulle så fröerna för det nya jordbruket: det fanns inte tillräckligt mycket fröer för att fullborda sådden. Ett problem för framtida skördar.

Under samma tid utvecklade man en folkfront i Sydvietnam som kom att bli en ståndaktig motståndsrörelse och på svenska förkortades namn FNL. Ett annat projekt som bönderna blev tillsagda att göra: förbered er för kriget. De visste att fienden hade mer avancerade vapen än den vietnamesiska militären. Man fick istället utnyttja terrängen och man kreerade något så fantastiskt som ett tunnelsystem likt ett myrsamhälle. Man grävde tunnlar som var flera mil långa och man hade olika stationer, exempelvis en sjukstuga vars elektricitet generades av en cykel.

En mer sadistisk förströelse var de otaliga fällor som man ville att amerikanerna skulle kliva ned i. Hela den vietnamesiska krigföringen gick ut på att göra fienden trött. En blixtattack där man slår ut en pansarvagn och sedan kvickt retirerar gjorde amerikanerna vansinniga och desorientering rådde för hela manskapet. Om en skadad amerikansk soldat blir kvarglömd på slagfältet så fick denna antingen ligga i det tropiska solljuset eller bli tillfångatagen och satt i fångenskap. Inget av alternativen är att föredra.

Den vietnamesiska djungeln var ett stort problem för det amerikanska flygvapnet så man använde ett högt cancerogent gift, kallat Agent Orange, för att få träden att tappa sina löv. När människor kom i kontakt med giftet så fick de cancer och missbildningar på foster var vanligt. Det finns ingen som vill ta ansvar för de drabbade, inte ens amerikanska veteraner får något erkännande. Ett annat kemiskt krigsmedel är napalm som är en klibbig substans som är svår att släcka och man har tur i fall man överlever vid kontakt.

Den amerikanska befolkningen blev allt mer rastlös gällande deras döttrar och söner som hade militär tjänstgöring i Vietnam. En anledning var att kriget blev övervakat av TV och andra mediekanaler. På tv-skärmen kunde man se krigets verklighet även om det var vinklat till amerikanarnas fördel.

En global rörelse tog sin form och då även i Sverige. Ett dussintal organisationer av olika karaktär samlades för att visa sitt motstånd till kriget i Vietnam. Det var främst socialistiska grupper som engagerade sig i frågan så teorierna hade den röda färgen. Helt beroende av dess ideologiska ursprung visade man sitt stöd till Ho Chi Minh. En fråga var hur det militanta motståndet skulle mobiliseras. Är alla vietnameser välkomna till bordet? Nja, inte om de är mot socialism.

Föreställ dig en by där man har ett stort risfält. En så kallad feodalherre anordnar fältet med hjälp av underordnade samhällsgrupper, exempelvis bonddrängar som jobbade med jordbruket och fick betalt i natura och en bostad. Man kan titta på Emil i Lönneberga, där Alfred är dräng och Lina är piga. De båda är hederliga personer och har en god relation till sina överordnade, Anton och Alma som också är Emils föräldrar. Emil är tänkt att ärva gården.

Den beskrivningen av feodalsamhället är väldigt romantiserat. I verkligheten är det en kamp för sin överlevnad. Man får ta ockerlån som de aldrig klarar av att betala tillbaka, alltså ett ständigt arbete för långivaren. Så när socialisterna ville dela ut jord till bönderna blir de i fientliga till deras överordnade och vice versa. Bondeklassen vill ansluta sig till revolutionen eftersom de har ett ekonomiskt intresse för det. Den andra sidan vill bevara den gamla strukturen.

Ett resultat av denna antagonism är att böndernas fiender ansluter sig till amerikanerna som vill tysta ned och förgöra den socialistiska revolutionen. Vad ville socialisterna göra i den vietnamesiska samhällsekonomin när de levde under liknande förhållanden? De ville:

  1. Störta den amerikanska imperialismens kamouflerade kolonialregim och Ngo Dinh Diems diktatoriska herravälde som är i amerikanernas tjänst, samt inrätta en styrelse i nationell, demokratisk enhet.
  2. Inrätta en i vid utsträckning frihetlig och demokratisk regim.
  3. Upprätta en självständig och suverän ekonomi och förbättra folkets levnadsförhållanden.
  4. Reducera jordskatterna: genomföra en jordreform i syfte att skaffa jord åt jordbrukarna.
  5. Utveckla en nationell och demokratisk kultur och utbildning.
  6. Skapa en nationell armé till fäderneslandets och folkets försvar.
  7. Garantera likställighet mellan de olika minoriteterna och mellan de båda könen: beskydda i Vietnam främmande medborgares legitima intressen och vietnamesiska medborgares utomlands.
  8. Befordra en fredens och neutralitetens utrikespolitik.
  9. Återupprätta normala relationer mellan de båda zonerna, och förbereda landets fredliga återförening.
  10. Bekämpa allt angreppskrig: aktivt försvara världsfreden.

Varför var det ingen som gjorde motstånd på amerikanarnas hemmafront? 1970: Skottdramat vid Kent State University utlöstes när studenter demonstrerade mot kriget mot Kambodja, som är grannland till Vietnam. Det var en iskall avrättning av studenterna som protesterade. En student blev skjuten av en soldat med ett avstånd på 100 meter.

Under samma tidsanda (1969) gjorde Yoko Uno och John Lennon en protest som blev kallad, Bed-Ins for Peace. Det gick ut på att de båda konstnärerna låg i en säng medan stora nyhetsankare ställde frågor som fick flummiga svar. En annan kommersiell framgång var när de producerade låten “Happy Xmas (War is Over)”, och satte upp affischer med samma budskap på offentliga platser runtom i världen. Översätter man texten blir det “God jul - Kriget är över”. 1972 bombade amerikanskt flygvapen huvudstaden Hanoi. Tidpunkten var julafton. Ett illdåd, som Olof Palme kallade det i radio. En affisch, signerad KFML(r) ville samla in pengar till en luftvärnskanon. Ett annat mer pacifistiskt initiativ var en namninsamling mot bombningarna av Vietnam som underskrevs av 2.7 miljoner personer.

Jag är född i mitten av 1980-talet och har aldrig förstått hatet mot USA i olika vänsterpolitiska grupper. Det är inte bristen på bevis utan rent emotionellt som har skiftat efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens kollaps. För att vara en anhängare socialism var att ta ställning för olika nationer som hissade den röda fanan. Några gillade Sovjetunionen och var starkt kritiska mot den nordamerikanska administrationen. Rättare sagt, de hatade den administrationen.

Det hatet finns förmodligen i hela världen men avsaknaden av alternativ gör att hopplösheten tar överhand. När Julian Assange och hans vänner på Wikileaks släppte en hemligstämplad videofrekvens där en helikopter beskjuter civila mål och skrattar åt det som om det vore ett tv-spel. Den socialistiska författaren Guy Debord skrev, “Skådespelet är inte en samling bilder utan ett socialt förhållande mellan människor som förmedlas av bilder.”

Varför är det så viktigt för USA att deltaga i olika krig runtom världen? En del av ärendet handlar om den gigantiska krigsindustrin, som fungerar likt alla andra företag och vill gå i vinst för sina vapenaffärer. Om produktionen minskar så blir hela ekonomin drabbad.

En klassiker som man måste kommentera är Vladimir Lenins skrift “Imperialismen - kapitalismens högsta stadium”, enligt denna så imperialismen uppdelat i tre kategorier: monopol, finanskapital och militarism.

Jakten efter ökade inkomster gör att monopolen träder in i den globala ekonomin och monopolets mest avancerade teknologi slår ut alla gamla företag då de saknar de resurser som monopolen samlat. Detta samtidigt som kapitalisterna har alltmer finansiella tillgångar och går från produktion till spekulation. Ett undantag var den militära industrin som omsätter pengar på ett säkert sätt, tills det blir fred i länderna som de invaderar.

Jag tror att det är ett permanent förhållande när det kommer till USA och deras militärkomplex. Det kommer att uppstå nya proteströrelser som kommer ifrågasätta hela relationen mellan alla aktörer. Det ger mig hoppet att kvarhålla uppmaningen “En annan värld är möjlig”. Förhoppningsvis så kommer vi att uppnå något nytt.

Ani DiFranco berättar i dikten “Self evident”:

'Cause take away our Playstations

And we are a third world nation

Under the thumb of some blue blood royal son

Who stole the Oval Office and that phony election

Kapten Haddock

Länk: https://www.riff-raff.se/

Kommentera

captcha