Till Kritiken av Autonom Organisering Värdelära

Autonom Organisering har dragit igång en studie cirkel i en text de själva skrivet, Grundtext: Autonom 101. Det råder dock en viss förvridning av Marx i texten.

Det börjar inte bra med,

"För att backa bandet lite så fungerar kapitalismen i korthet genom att arbetaren säljer sitt arbete till kapitalisten"

Det är inte arbetet som säljs, arbetet är det bokstavliga arbetet som görs. Arbetskraft är ens kapacitet till att göra ett arbete, alltså ens utbildning, fysiska kraft också vidare. Det är det som görs till en vara som säljs på marknaden.

I förorden till Wage Labor and Capital skriver Engels följande,

"My alterations centre about one point. According to the original reading, the worker sells his labour for wages, which he receives from the capitalist; according to the present text, he sells his labour-power. And for this change, I must render an explanation: to the workers, in order that they may understand that we are not quibbling or word-juggling, but are dealing here with one of the most important points in the whole range of political economy; to the bourgeois, in order that they may convince themselves how greatly the uneducated workers, who can be easily made to grasp the most difficult economic analyses, excel our supercilious “cultured" folk, for whom such ticklish problems remain insoluble their whole life long.

Classical political economy borrowed from the industrial practice the current notion of the manufacturer, that he buys and pays for the labour of his employees. This conception had been quite serviceable for the business purposes of the manufacturer, his bookkeeping and price calculation. But naively carried over into political economy, it there produced truly wonderful errors and confusions.

Political economy finds it an established fact that the prices of all commodities, among them the price of the commodity which it calls “labour,” continually change; that they rise and fall in consequence of the most diverse circumstances, which often have no connection whatsoever with the production of the commodities themselves, so that prices appear to be determined, as a rule, by pure chance. As soon, therefore, as political economy stepped forth as a science, it was one of its first tasks to search for the law that hid itself behind this chance, which apparently determined the prices of commodities, and which in reality controlled this very chance. Among the prices of commodities, fluctuating and oscillating, now upward, now downward, the fixed central point was searched for around which these fluctuations and oscillations were taking place. In short, starting from the price of commodities, political economy sought for the value of commodities as the regulating law, by means of which all price fluctuations could be explained, and to which they could all be reduced in the last resort."

Följande passage är tydliggörande av felaktigheter,

"Så hur fungerar då arbete som inte skapar en produkt? Detta arbete kalls för improduktivt arbete och behandlar då arbete som vårdarbete, tjänsteproduktion, och dylikt. Det finns en stor diskussion ifall improduktivt arbete verkligen finns; vissa marxister menar att improduktivt arbete också skapar värde. Vi ska inte gå in på den diskussionen här."

Det är en vulgär analys att säga att värde endast kan kopplas till en *bokstavligt fysisk produkt*: värde är inget fysiskt värde som lagras. För det första måste en komma ihåg det abstrakta arbetet, det som tillåter för skapandet av utbytesvärdet. Det abstrakta arbetet är inte intresserad av det rent materiella som görs av arbetaren. Sen ska det inte heller glömmas att samhälleligt nödvändig arbetstid. Bara för att det inte produceras en fysisk produkt betyder inte det att service sektorn inte regleras genom samma värde-lagar som reglerar sektorer som producerar fysiska produkter. Det sker fortfarande ett utbyte för arbetskraft för att skapa en vara som sedan utbyts för pengar, även om varan i sig inte är en fysisk produkt.

Detta läser mer som en tredje-världist förklaring till varför folk i första världen inte är utsugna än vad det gör som en förklaring av den marxistiska värdeläran.

"ex. genom skatter inuti landet där utsuget arbete betalas till staten som sedan omdirigerar det. Det kan också vara så att arbetarklassen i låglöneländer, som t.ex. Kina eller Bangladesh, blir utsugna i högre grad (de kan ha lägre lön än i Sverige medan produkterna de skapar säljs till fullpris i västvärlden vilket skapar en högre utsugningsgrad) och att detta värde delvis förflyttas till de rika länderna."

Utsugning genom att kapitalisten köper arbetskraft och säljer produkten för ett högre pris, mer värdet uppstår genom att arbetaren jobbar icke-avlönade timmar.

Vidare mot deras plattform finner en,

"När vi kämpar mot privatiseringar eller nedskärningar är det för att det i den konkreta situationen så förlorar arbetare makt över sitt arbete, annars är själva driftsformen i kapitalismen ingenting som påverkar oss."

Rent konkret skiljer sig arbetarens relation till sitt arbete inte från privat, ner skärningar eller offentligt ägt. Så länge det skapas mervärde är arbetaren utsugen och om det inte skapas mervärde kollapsar kapitalismen. Tvärtom har nationalisering oftast varit en reaktion på att den borgerliga klassen inte kunnat hålla om greppet på industrin och staten fått gå in och ta över eller "bail out".

ickesanicke