Som åtalad och dömd för en rad påstådda missgärningar mot poliser och vissa andra tjänsteman kan jag såhär 2 månader efter texten publicerades inte annat än att hålla med. Min officiella historia kring den grova förgripelsen mot tjänsteman jag är dömd för I form av att ha försökt ta polisens tjänstevapen är att jag inte minns riktigt och att min hand måste råkat komma åt kolven i tumultet kring det våldsamma motståndet jag också är dömd för. Det är såklart inget jag nästan någonsin kan erkänna, men poliserna i rättegången hade helt rätt i att jag försökte ta vapnet. Och jag minns precis med vilket raseri jag på fullt allvar tänkte skjuta dem. Nu blev det mörkt här, men var kvinna har sin spärr för hur mycket insitutionaliserat våld i form av förtryckande maktutövning och förnedrande tvångsåtgärder hon förmår ta innan det brister. A good cop is a dead cop.
Feed