Strike Backs lilla strejkskola

Del 1.
Olika typer av stridsåtgärder och arbetsnedläggelse.

Namnet Strike Back kan självklart föra tankarna till den klassiska varslade strejken. Och för de som har möjlighet att genomföra en sådan strejk under aktionsdagen den 10e maj är det självklart det vi uppmanar till! Vi måste använda den strejkrätt som vi fortfarande har. Men vi vill också vidga perspektivet till andra stridsåtgärder och metoder för arbetsnedläggelse som vi kan använda oss av! Vi vet att det är många som inte har möjlighet att genomföra varslade stridsåtgärder, men det finns många andra sätt att genomföra en arbetsnedläggelse eller på annat sätt agera på arbetsplatsen. För att ge tips, inspiration och lite råd på vägen kommer Strike Back därför i en rad inlägg att publicera en liten strejkskola.

I detta första inlägg gör vi en liten genomgång av vad som är viktigt att tänka på generellt för varslade respektive ovarslade stridåtgärder.

Varslade stridsåtgärder
För att kunna genomföra en varslad stridsåtgärd krävs i huvudsak två saker: Att det tas beslut om stridsåtgärden/varslet i enlighet med den fackliga organisationens stadgar och att stridsåtgärden varslas på ett korrekt sätt.
Beslut: Hur beslut om stridsåtgärder/varsel tas och vilken instans som kan ta ett sådant beslut ser olika ut i olika fackliga organisationer och regleras i organisationens stadgar. Kolla upp hur det ser ut i just din organisation! I vissa organisationer tas beslut av varje enskild sektion/klubb men i många organisationer måste beslut antingen tas eller godkännas av förbundsstyrelsen. Detta kan vara ett problem om din klubb eller lokalavdelning vill lägga ett varsel men inte har förbundsstyrelsen med er, eftersom det inte finns någon möjlighet för er att lägga ett korrekt varsel om inte beslutet har tagits enligt stadgarna. Men misströsta inte! Det finns många sätt att genomföra ovarslade stridsåtgärder eller olika typer av alternativ arbetsnedläggelse, mer om det längre ner i detta inlägg.

Varsel: När ni har tagit beslut om varsel i enlighet med just er organisations stadgar gäller det också att varsla på ett korrekt sätt. Varslet ska skriftligen skickas till motparten samt medlingsinstitutet. Vem som räknas som motpart kan skifta, vid ett centralt varsel när det finns kollektivavtal räknas arbetsgivarorganisationerna som motpart. Vid lokala varsel och när kollektivavtal saknas räknas den enskilda arbetsköparen som motpart.

Varslet ska vara motparten och medlingsinstitutet tillhanda minst sju arbetsdagar i förväg. Tänk på att de sju dagarna räknas från det exakta klockslaget när strejken inleds. Det finns inga hinder mot att skicka in varslet tidigare, så ett tips är att se till att ha god marginal. Vi har bevisbördan för att varslet är framme i tid. Detta kan ske genom att skicka e-post där datum framgår eller genom rekommenderat brev på posten. Varsel ska innehålla anledning till stridsåtgärden och stridsåtgärdens omfattning. Arbetsköpare brukar framföra att det krävs att vi anger vilka arbetstagare eller exakt hur många personer som ska strejka. De har dock inget rättsligt stöd för det.

Att tänka på vid politisk strejk:
Det sägs ofta att de som jobbar i offentlig sektor inte får delta i politiska strejker. Detta stämmer i vissa fall men inte om strejken har ett tydligt fackligt syfte och facklig koppling. Vid politisk strejk till försvar för strejkrätten gäller alltså inte förbudet för offentliganställda mot att delta i strejker mot inhemska politiska förhållanden. Däremot får ditt deltagande i strejken inte drabba arbetsuppgifter som räknas som myndighetsutövning. Offentliganställda och myndighetsutövares rätt att delta i politiska strejker omfattas av lagen om offentlig anställning (LOA).

Strike Back

Länk: https://www.facebook.com/StrikeBackSTHLM/posts/2253070931677420?__tn__=K-R