Rapport om situationen i Chile: Om kamraterna i hungerstrejk, sista ändringarna i lagen 321 och kamratens Marcelo Villaroels situation.
Under Chiles revolt, vilket påbörjades 14 oktober 2019, som fortsätter ännu idag. Många anarkister, antifascister, urfolksaktivister och delar av befolkningen gick ut på gatorna för att protestera mot klass ojämligkheter, staten, privata kollektivtrafiken, afp (pensionsfonderna), patriarkalt våld, polisvåld, statlig repression, korruption och partier.
Under dessa demonstrationer var det många kamrater som arresterades, mördades och skadades för liv. Många av dem sitter fortfarande i några av Chiles fängelse. Utan rättigheter, utan hopp att kunna friges.
Mobiliseringarna påbörjades den 22a mars 2021 från olika fängelse i Chile. Anarkister och politiska fångar kallade till hungerstrejk, som protest mot ändringar i lagstiftningen 321. Kamraterna har hittills varit i hungerstrejk i mer än 40 dagar.
Lagstiftningen 321 är den som reglerar rätten till "villkorad frihet" för dom som dömts till fängelse. I januari 2019 ändrades regulariseringen genom lagen 21.124, som ett försök till hårdare straff mot dom som har dömts.
Sista lagstiftsändringen som gjordes på lag 321, strävade efter att förlänga eventuella fällande dom genom följande reformer:
Den naiva idén av att hårdare straff kommer att lösa samhällets problem, är en populistiskt, patriarkalt, konservativt idé som är totalt frånkopplad från människors verklighet i hela världen.
De som påverkas av hårdare straff har alltid varit samma grupper av människor, såklart de som ses som en fara för statens legitimitet och makt.
Fängelsesystemet och hårdare straff är ett inhumant sätt att hantera rättsprocesser, och inga människor borde behöva utsättas för sådant typ av behandling.
Statens skäl och hämnd mot kamraten Marcelo Villarroel
Marcelo Villarroel har varit antifascistiskt, antikapitalistisk, anarkistisk militant sedan 1987. Marcelo känner fängelserna väl, hur det är att vara en politisk fånge och hur det är att vara med i motståndsrörelsen.
Marcelo var en del av "Guerrilla Urbana Mapu Lautaro" (Gerillagruppen Mapu Lautaro), som var med i kampen mot diktaturen, och fortsatte kämpa när "demokratin" infördes.
För dessa handlingar, behåller Marcelo ett straff på 46 år, som baseras på militära rättsprocesser och i stor utsträckning förhör och uttalande som utfördes genom tortyr, med ingen som helst rättsligt försvar eller åklagare/domare.
Efter att ha spenderat mer än 13 år i fängelse, lyckades han komma ut på gatorna genom den kollektiva kampen mellan politiska fångar och solidariska samlingar året 2004. 2008 arresteras han på nytt och döms till 14 års fängelse för två bankrån.
År som lades till hans föregående straff, vilket slutade med att han blev dömd till februari 2056.
En rapport från fängelset noterar att Marcelo kan välja vilkorlig frigivning i december 2019. En annan rapport noterar att ansökningsdagen för vilkorlig frigivning är i februari 2036, samt en tredje rapport noterar att Marcelo skulle kunna ansöka om vilkorad frihet i oktober 2040.
Slutligen beslutas det att det inte kommer att vara möjligt för Marcelo att ansöka till vilkorlig frigivning.
Det är ingen nyhet att under och efter diktaturen fanns det statlig repression mot kamrater från rörelsen. Inte heller förvånande att många politiska fångar, fångar som försvan, kamrater som mördades aldrig hade någon rättsigt försvar, eftersom allt detta gjordes under diktaturens och postdiktatur. Marcelos fall är en av många, och ett exempel på hur statens hämnd mot dem som kämpar mot diktaturens övergång till "demokrati" ser ut.
Det kvittar om "diktaturen" inte fanns kvar, eller om Pinochet inte levde längre, eftersom diktaturens rättsprocesser, behandlingen av fångar, politiska fångar, etc. fortsätter även idag. Många lagar som infördes under diktaturstiden finns kvar, och många av dessa används idag under Chiles revolution.
Uppmaningen till internationellt solidaritet
Vi uppmanar alla att inte vända ryggen mot kamraterna i Chile, inte heller att normalisera straff, repression och restriktioner från staten.
Varje gest av solidaritet, spridning eller agitation är nödvändigt och viktig för att höja rösterna och förändra vad som visas på teven, nationellt och internationellt.
Låt oss mötas där vi kan visa solidaritet mot varandra, och där vi visar motstånd mot fängelsesystemet.
Vi är inte fria förräns alla är fria.
Frige alla politiska, anarkistiska fångar från revolten i Chile!
Avskaffa fängelsesystemet globalt!
Avskaffa polisen, kapitalismen och patriarkatet!
Ni amo ni estado ni partido ni marido!
Fire to the prisons!
/Aktivista Feminista
Aktivista Feminista