Är (bristen på) representativitet ett problem? Med representativitet, menas i det här fallet, personer som rasifieras som icke-vita, som de VITA ”progressiva” tecknarna ritar. Amalia talar om uttrycket i konstformen serier, "för hur vi ser på oss själva, våra kroppar, det som omger oss. Vårt uttryck för socialrealism, satir, osv." Här behöver den svenska seriescenen berikas. ”De andra” erfarenheterna saknas, och det saknas inte bara i seriebranchen, utan i majoriteten av konstskolor, projekt, stipendier, etc. Alltså, icke vita i serier av VITA, kan inte ersätta serier av icke vita. Inte heller i andra typer av konst. För en majoritet av de icke vita organisationerna är den antirasistiska kampen, en politisk kamp, inte en fråga om moral. Det räcker inte med ursäkter. Vi vill ha verklig förändring av rasmaktordningen, menar Amalia.
SÖNDAG - RADIKAL BOKMÄSSA
Radikal bokmässa Göteborg
Feed