Den 13 Juni delade vi ut gatstenar och flygblad utanför west prides ‘pridepark’ i protest mot stadens pinkwashing av queerkamp, för att påminna om Prides historiska rötter i antiimperialistisk, antirasistisk och socialistiskt kamp. Här är texten vi delade ut:
Pride började här, med gatustenar och glasflaskor. Med frigörande, militant självförsvar. Med gränslös solidaritet och ilska.
Stonewall var inte det första queera upproret, inte heller det sista. Det uppkom ur arga, militanta och huvudsakligen icke-vita arbetarklassqueers. Många hade invandrarbakgrund. Deras frigörelsekamp och solidaritet begränsade sig inte till rättigheter för queers. Många av dem var aktivt organiserade inom den revolutionära vänstern, mot klassamhället, polisvåld och västerländsk imperialism. Faktum är att Gay Liberation Front, en av de första queerrörelserna som reste sig i Stonewalls kölvatten, tog sitt namn med inspiration från den viatnemesiska Nationella Befrielsefronten och slogs för en uttryckligen antikapitalistisk och antirasistisk agenda. Två av Stonewall-upprorets mest hyllade hjältar, Marsha P. Johnson och Silvia Rivera, allierade sig med de marxistiska organisationerna The Young Lords och Svarta Pantrarna. Med revolutionärer som Pablo “Yoruba” Guzman och Huey P. Newton i spetsen formulerade de sina antirastistiska kamper som oskiljbar från sexuell frigörelse.
Vi lever i en tid av skenande inkomstklyftor, inskränkningar i migrationsrättigheter, medgörlighet i folkmordet på palestinier och en lavin av hastigt växande polisbefogenheter att kontrollera, övervaka och trakassera unga i förorterna. Här framstår det det regnbågsglittrande folkfestpride, med multinationella företag, storbanker och apartheid-stöttande universitet bland huvudfinansiärerna, som historielöst. Ännu utvisas homosexuella kurder till turkiska tortyrläger, lesbiska asylsökande misshandlas och våldtas i polisens förhörsceller och staten nekar och fördröjer transpersoners vård.
För oss arbetarklassqueers blir det alltmer uppenbart att tiden vi lever i presenterar oss två alternativ: socialism eller barbari. Dåtidens vietnamkrigsmotstånd ekar i dagens queera solidaritet med palestinas befrielse. Vägen framåt är solidaritet, organiserat motstånd och ömsesidig hjälp. Låt denna souvernir påminna dig om vad pride verkligen står för och låt oss kräva åt varandra liv värda att leva! För en värld utan klass, för ett fritt palestina!
Framåt kamrater
Feed