Inlägg

2022-08-10

Krönikan 10-11/8 2022. Konst och Politik.


USA: Insulinsocialism? Den höga kostnaden för insulin är en av de stora orättvisorna i det amerikanska sjukvårdssystemet. Men nu tittar stater som Kalifornien på att direkt tillverka denna viktiga medicin – en potentiellt stor vinst för både patienter och vänsterpolitik (Jacobin Magazine).

Sverige: Nordens största Prideparad tågade i lördags under två timmar i Stockholm.Sverigedemokraternas Vitbok borde få folk att tänka till. Tydligen skäms de inte för sin bruna historia. Nu visar det sig att den ”oberoende” ftorskaren bakom Vitboken är SD-medlem. Och SD-blockets lille moderatfjant som inte tycker att folk behöver ställa om sina liv. I vinter verkar det som om vanligt folk får frysa i sina elavstängda och ouppvärmda lägenheter medans de rika kan sitta i sina uppvärmda stadsjeepar eller ta flyget söderut.”Integrationsminister” Ygeman (s) verkar vilja tvångsförflytta överrepresenterade invandrare från stadsdelar i Malmö. Men han får svar på tal av en annan sosse: ”Det är inte etnicitet som är problemet utan fattigdomen”.

Konsten/Lund: Anti-konstgalleri på Nygatan i Lund satsar på att väcka uppmärksamhet. But is it Art? Sist var det lämningar från Auschwitzfångar som utgjorde stoffet i en akvarell, nu är det en skulptur av – löständer. Dessemellan amatörkonst. Fast Arkivmuseet har den goda smaken att visa graffitimåleri. Bra! Vill man se konst är det annars säkrare att åka in till Malmö.

Tänk att den svenska konsten på 1970-talet var så förbaskat bra! Samhällskritisk, provokativ, kreativ och estetiskt slagkraftig. Detta skulle vara ännu mer befogat idag så som samhället ser ut. Krig, miljöförstöring och imperialism är fortfarande aktuella problem men ingen 2020-talets Lena Svedberg eller Lars Hillersberg i sikte. Redan då utropades ”måleriets död” men det blev affischkonsten som försvann istället, tyvärr. Varför en viss teknik är mindre värd än andra begriper jag inte; det kommer ju an på innehållet, det är där förändringen ska ske. Konsten tiger. Men den kommer sig nog, hoppas jag.

Boktips: Robert Crumb upptäckte Harvey Kurtzmans MAD, Help!och Humbug som ung, jag läste dem också men för mig började undergroundperioden med första numret av PUSS. Jag bläddrar med förtjusning i Bengt Olvångs vackra bok ”Våga Se!”, Författarförlaget 1982 och det fabulösa bildverket ”Affischerna 1967-1979”, Red. Håkan Agnsäter, Ordalaget 2013, eller i Ulf Rahmbergs ”Lustarnas Trädgård och civilisationens nedräkning”, 2012, samt Marie-Louise Ekmans många kataloger. Och filmer. En bra översikt över perioden ger Leif Nylén i boken ”Den öppna konsten”, men det har skrivits mycket mer.

***

Citatet: ”Jag ska stiga upp på schavotten utan att en muskel darrar i mitt ansikte, utan att säga ett ord…Och det är inte för att jag övat våld på mig själv utan som det naturliga resultatet av allt vad jag genomlevt”. —Voinarovskij, rysk anarkist.

***

Staffan / Konst och Politik

Kommentera

captcha