Ett brev till konstapeln

Käre konstapel, vi är inte så olika du och jag, vi arbetar båda för en lön och vi får båda konstigt nog mindre betalt än våra chefer. Varför får min chef som äger fabriken jag jobbar i mer betalt i timmen än jag får i månaden men det är ändå jag som sliter? Varför får din chef mer betalt än dig som faktiskt står härute på gatorna ända fram tills mörkret har fallit och facklorna har slocknat? Varför måste du helt missa helgen, födelsedagar, lov och viktiga händelser i ditt barns liv medans din chef sitter och fikar med sin familj i Spanien. Ja, du och jag konstapeln vi sitter i samma sjunkande båt men ändå är det mig du slår på? Kolla på ditt bankkonto i slutet av månaden min käre kamrat och se att det precis som mitt är lika tomt som din chefs tredje hus, kolla på ditt barn min vän och se att det precis som mitt saknar sin förälder när du än en gång missat deras fotbollsmatch, dansuppvisning eller spelning. Så jag frågar dig igen farbror blå, varför slår du på mig som förstår din situation?

O. C. Olsson