En medlem ur KOM besökte i helgen Paris för att delta i Gula
Västarnas protester och även för att försöka förstå denna snabbt växande
rörelse bättre.
Inför lördagen hade olika events kommit ut på facebook och i omgångar
även stängts ner. Vi hamnade vid en ultravänster-samling vid
Saint-Lazare. Efter femton minuters tågande stoppades folksamlingen av
polis. Folkmassan bestod av tusentals människor och dessa ville såklart
tåga vidare. Massorna buade och skrek åt polisen, dock utan egentligen
konfrontation, ett stort avstånd fanns fortfarande mellan demonstranter
och polis. Efter mindre provokationer skjuter polis ut granater med
tårgas. Stor oro utbryter och demonstranter springer åt olika håll för
att skydda sig. Polis springer efter och cirkulationen mellan olika
gränder leder till upplopp.
Kommande timmar består av en gatukamp mellan demonstranter och polis.
Barrikader byggs, eldar sätts i fyr, massorna skriker och buar åt polis.
Polisen försöker ett antal gånger klyva folksamlingen vilket lyckas.
Efter att antal timmar är samlingen nästintill helt upplöst. Vi befinner
oss nästan konstant i ett moln av tårgas, polis använder detta på ett
överdrivet sätt som om de inte hade några andra vapen. Poliserna
upplöses likt demonstranterna i mindre grupper, detta gör de såklart mer
sårbara inför våldsamma demonstranter men demonstranterna har ingen
intention att skada polis.
Senare besöker vi Place de la Republique där tiotusentals människor har
samlats, en stor mängd av dessa är miljöaktivister. Detta visar att gula
västarnas rörelse och miljökampen inte nödvändigtvis måste innebära en
motsättning. Demonstranten går fredligt till. Polis cirkulerar runt i
pansarfordon, det känns aningen bisarrt.
Vi promenerar efter detta tillbaka mot Saint-Lazare. Upplopp har skett,
plundringar har skett i butiker och dylikt. Lyxbutiker som Dior och
Chanel har undgått plundring p.g.a. massiva polis(?)blockader runt
fönstren. Chanels fönster är täckta av klotter om den sociala
revolutionen.
Vi vill besöka Champs-Elysees för att se hur situationen ser ut där då
media skriver att situationen där ska vara upptrissad. När vi når
stationen Saint-Lazare försöker polis attackera en stor civil
folksamling. Rusningar uppstår och människor verkar skräckslagna. Vi
rundar här av för dagen.
De gula västarnas rörelse
I svensk media frågar sig skribenter vilka de gula västarna är. De
gula västarna består inte av någon särskild grupp förutom de som känner
ett missnöje emot Macrons politik. Inga kravlistor kan representera dom,
de gula västarna kan inte representeras. De är slående vilken bredd som
samlas på gatorna denna lördag. En kamrat uttrycker under resan att det
är sällan vi ser 40-åriga män ifrån landsbygden kämpa tillsammans med
unga rasifierade män ifrån förorten. Det är sant, en stor mängd av
demonstranterna uppfattas tillhöra dessa skaror. Det är fint att se hur
dessa grupper kämpar tillsammans, något vi inte brukar se i dagens
högerpopulistiska Europa. Kampen för bättre materiella villkor bör vara
det som förenar i kamp.
Högerextrema element lyser med sin frånvaro under dagen. De gula
västarna ger snarare intrycket av att vara en rörelse till vänster.
Alla hatar Macron
Utvecklingen i Frankrike är inte ett uttryck för ett missnöje mot
t.e.x. höjda bensinpriser, det är bara en gnista som manar till kamp, en
tröskel där den franska arbetarklassens liv blir för outhärdliga. Att
Macron har makten i Frankrike är inte ett uttryck för att den franska
befolkningen vill så, det är uttryck för att de inte vill ha Le Pen vid
makten. Bara för att de inte vill ha en rasist vid makten är inte det
ett direkt stöd till Macrons politik. När den franska befolkningen kan
rösta in pest eller kolera har de inte så mycket reellt inflytande över
sina liv. Kampen på gatorna är deras ända sätt att utöva makt.
Kampen fortsätter
Macron har inte ett reellt stöd att styra Frankrike, det gör han ändå
i en såkallad västerländsk demokrati. Han har blivit inröstad för att
han är det minst dåliga alternativet att rösta på. Liknande situationer
och betingelser finns i flertalet länder i Europa.
Den franska arbetarklassen har tagit kampen till gatorna och de
visar oss att vi kan åstadkomma förändring om vi kämpar tillsammans.
Våra makthavare har ingen chans emot sitt folk när de säger ifrån på
detta vis.
Macron har gett löften om höjda skatter(?) och dylikt. Han kommer med största sannolikhet inte kunna infria dessa. Vi går emot en lågkonjunktur där arbetarna såklart kommer få betala. Det är svårt att tro att arbetare då ska få det bättre.
Ingen vet hur de gula västarnas rörelse kommer att utvecklas. Men vi
vet vad liberalerna brukar vilja ge oss, hur de skiter i sin befolkning
och hur tomma deras löften är. Vi fortsätter spänt följa utvecklingen.
Kanske kommer liknande rörelser under kommande år att utvecklas i
Europa. Vi hoppas så.
KOM