Idag är det Förintelsens Minnesdag, som firas till minnet av när Röda Armén befriade Auschwitz. Naturligt nog tänker man kanske mest på kriget och kampen mot Nazityskland, men förintelsen av den europeiska judenheten var också en decentraliserad historia som möjliggjordes av antisemitism som redan fanns på plats.
I Neighbors av Jan T Gross berättas historien om en polsk by där ena halvan av befolkningen mördade sina judiska grannar. De få som gömde judar och räddade människor fick leva med en sorts familjeskam framöver - till skillnad från förövarna. Nazitysklands inmarsch möjliggjorde pogromen, som kulminerade i att hundratals män, kvinnor och barn föstes in i en lada som tändes på. Men det var inga order från de tyska soldaterna, de såg istället mellan fingrarna med att befolkningen "löste sina problem".
Egendom togs över efter att mördandet var klart, det blev en sorts mordisk omfördelning för de som var för fega för att utmana makten. Jag tror att en del av anledningen till den decentraliserade förintelsen bygger på detta, ett sorts revansch mot allt som gått fel, riktad mot den självklara syndabocken.
Den europeiska antisemitismen har djupa rötter, och det är upp till oss att rycka upp dessa och slänga dem på historiens skräphög.
Se också gärna polska filmen Ida som behandlar liknande frågor.
Demagoogle
Feed