Bannerdrop och fredspropaganda i Sollefteå

I samband med en hemvärnsövning i slutet av Augusti droppade Sverigefiende en banner, målade om flera valaffischer, satte upp anti-valpropaganda samt paper-cutout figurer som inte ville bli skjutna. Tyvärr gick kameran sönder. Men Allehanda hjälpte oss dokumentera.

15/8 beklagade sig också några politiker i regionen i Allehanda om så kallad vandalism av valaffischer. Vi svarade på detta med följande öppna brev som sändes in till Allehanda. Tills nu har det inte publicerats:

Det ni kallar vandalism kallar vi att ta plats
Den 15/8 uppmärksammade Allehanda anarkistisk graffiti på Kds valaffischer utanför Kramfors. Graffiti är ett verktyg, en konstnärstradition som inte handlar om att berika de välbergades liv eller behaga borgerskapets estetiska preferenser. Graffiti är en konstform som handlar om att ta plats.

När anarkister anlägger stadsträdgårdar, bygger fritidsgårdar, ordnar folkkök eller gratisfestivaler bryr sig borgerliga medier som Allehanda inte alls. När anarkister stoppar deportationer av oskyldiga människor till krigförande länder, befriar djur från missförhållanden eller försvarar sig mot fascister är borgerlig media enbart intresserad av vad polisen har att säga. En partisk, våldsbejakande organisation med en helt egen agenda. Detta är helt i strid med god press-etisk sed. När anarkister sprayar ner några få av de hundratals valaffischer som riksdagspartierna skräpar ner landsbygden med, då tar det inte många timmar innan det utmålas som ett hot mot demokratin. Det ni då förmedlar är att vi på detta sätt lyckas väcka uppmärksamhet. Tur är väl det. Metoden att spraya sitt eget budskap på valaffischer är lätt att ta efter.

Det ni kallar vandalism bleknar i jämförelse med det strukturella våld som systemet varje dag utsätter människor och miljö för. När polisen kidnappar en ung person och kör henom långt ut i skogen kallas det inte kidnappning utan tillämpning av polislag 13. Att med vinstmotiv förstöra klimatet kallas inte vandalism utan tillväxt.

Nu tänker vän av ordning att det finns andra sätt att uttrycka sig på, men finns det verkligen det? Vi har ingen partibudget att köpa affischer för. De enda tidningarna som intresserar sig för vad vi har att säga är våra egna. Facebook-sidor, exempelvis den som tillhör Rojava-kommitteerna, plockas frekvent ner. Vår erfarenhet är att det inte finns någon plats för oss i ert politiska samtal. Den som inte ges någon plats får ta plats. Frihet är inte någonting en får utan någonting en tar ändå utan att fråga.

Om den plats en anarkistsymbol tagit på valaffischer är ett hot mot demokratin så har aktionen nått ett mål. Den liberala demokratin har nått vägs ände och borgerlig medias rapportering visar tydligt att den så kallade demokratin bara är ett spel för gallerierna. Vilka som gynnas eller missgynnas av partiernas politik spelar ingen roll. Politikernas beteende, utseende och dagsform hamnar i fokus mer än deras faktiska budskap.

Den demokrati vi ser idag behöver därför hotas. Den behöver hotas av politiska rörelser som ifrågasätter den borgerliga hegemonin och som förespråkar social revolution. Demokratin behöver hotas av människor som trycker på underifrån och som säger att de spelregler politikerna har satt upp bara gynnar deras klassintressen. De spelreglerna behöver förändras. Demokratin behöver hotas av människor som tar politiken i egna händer istället för att lyssna blint på starka ledare. Det ni kallar demokrati behöver hotas för att samhället behöver förändras och ge plats för fler.

Sverigefiende