Autonom Organisering - uppdaterad plattform

Vi har lagt till delen om miljö- och klimatkamp i vår plattform.

1.0 INLEDNING

1.1 Vi är en feministisk, antirasistisk och revolutionär socialistisk organisation. Alltså är vi för kommunismen; det stat- och klasslösa samhället, för upplösandet av genus- och etnicitetsformer, stater, nationer och pengar.

2.0 STAT, NATION, PARLAMENTARISM

2.1 Staten är alltid den ägande klassens stat. Dess grundläggande funktion är att ta makten från flertalet och sätta den i händerna på fåtalet. Den borgerliga demokratin är skapad för att möjliggöra klassamhället och bevara överklassens makt.
2.1.1
Polisen och militären fungerar som den yttersta garantin för statens fortlevnad och använder våld och annan repression för att stävja hot mot staten och kapitalet.
2.2 Staten är rasistisk och sexistisk. I grunden är staten disciplinär och producerar uppdelningar mellan människor och skapar oss som män, kvinnor, invandrare och svenskar genom framför allt dess ”mjuka” institutioner såsom skolor eller migrationsinstitutioner.

2.3 Parlamentarism fungerar passiviserande och disciplinerande genom att ge skenet av demokrati och begränsa politisk vilja och handling till att välja vilka som ska administrera och bevara den kapitalistiska staten. Vi motsätter oss idén om att parlamentariska metoder kan användas i revolutionens tjänst eftersom de sker på staten och borgarklassens premisser.
2.4 Ingen kan bli representerad. Vi inser att alla grupper är heterogena och att de därför inte kan representeras utan att vissas röster marginaliseras. Representation är en grundläggande mekanism för att förflytta makt till ett fåtal, en mekanism som inte bara existerar i parlamentariska val utan även i fackföreningar och dylikt.
2.5 Vi är antinationalister. Nationalism är i grunden alltid en falsk gemenskap. Att konstruera denna nationella gemenskap innebär alltid att dra gränser för denna varigenom de som utdefinieras marginaliseras och förföljs.

2.5.1 Nationalism är alltid förbundet med rasism och genusreglering samt tjänar till att skyla och stävja klassmotsättningarna. Vi inser att arbetarklassen är heterogen och global och att vi har en intressegemenskap med den och inte med nationen.
2.5.2 Vi är internationalister. Vi ser oss själva som en del av en internationell rörelse och vill verka för att sammanlänka och utveckla olika kamper och rörelser i världen.
2.5.3 Vi tror på internationell solidaritet. Vår antinationalism innebär inte att vi inte solidariserar oss med många nationella befrielserörelsers kamp för frihet och självbestämmande. Platser som Palestina eller Kashmir lider av ett politiskt, kulturellt och ekonomiskt förtryck som måste hävas.
2.5.4 Vi är skeptiska till stater som lösningar i den anti-imperialistiska kampen. Vår antinationalism innebär att vi inte anser stater vara fruktbara vägar för att uppnå dessa mål även om vi inser vissa fördelar som statsbildning kan erbjuda. Vi ser att korruption och repression ofta har följt i spåren av erövringar av statsmakten. Snarare än att fungera som ett steg på vägen mot socialismen så har statsbildningar hämmat dessa aspirationer till frihet. Vi ser att nationella befrielserörelser har använt nationalism som ett vapen mot kolonial och ockupationsmakten men också att de därigenom har haft problem med essentialism och intern ojämlikhet.
2.6 Krig, kapitalism, rasism och sexism hänger alltid samman. Krig drabbar visserligen kapitalismen självt men tjänar ofta samtidigt syftet att bevara den. Många av samtidens krig är imperialistiska och syftar till att säkra borgarklassens kontroll över världens resurser genom de rika staternas kontroll över de fattiga.
2.6.1 Idag befinner vi oss i en situation där imperialistiska krafter tagit karaktären av världspoliser, där upprätthållandet av kapitalistisk och liberal normalitet är målet för militära interventioner.
2.6.1.1 Det innebär att mäktiga stater, FN och andra samarbetsorgan kan verka mot fascistiska grupperingar, våldsamma miliser och dylikt, grupper som även kan vara våra fiender. Den gemensamma kampen mot Daesh (“Islamska Staten”) där Iran, Hezbollah, USA, FN och kurdiska vänstergrupper kämpar mot islamister är ett sådant exempel. Även om det i praktiken innebär att vi är på samma sida så är det viktigt att betänka att vi har en grundläggande kritik mot stater.
2.6.2 ”Kriget mot terror” är en definierande händelse i vår tid. Det är ett övergripande rasistiskt imperialistiskt krig om resurser som i hög utsträckning legitimeras av och även skapar rasistiska ideologier, flyktingströmmar och fascistisk terror.
2.7 Precis som krig tjänar nationsgränser den globala kapitalismens funktion. Gränsen är ett fysiskt, juridiskt och socialt fenomen som skapar hierarkier mellan människor och stater. Gränser bibehåller den ekonomiska ojämlikheten mellan det globala syd respektive nord genom att upprätthålla uppdelningen av hela arbetarklassen i den globala arbetsdelningen.
2.8 Vi är mot alla ”arbetarstater.” Socialismen är sprängandet av de uppdelningar som vi beskrivit här, det kan inte innehålla gränser, stater, nationer eller militärer. Socialismen är endast möjlig på ett globalt plan. Stater såsom Sovjetunionen och Kina återskapade maktrelationer genom mekanismer såsom representation och statsapparatens klasstruktur.

3.0 KLASS, SOCIALISM, KLASSKAMP

3.1 Kapitalismen är ett system som förstör vår planet, våra liv, vår framtid. Den alienerar oss från oss själva och vår omvärld, den exploaterar vårt arbete när vi arbetar och gör samtidigt arbetslösheten outhärdlig. Kapitalismen skadar våra kroppar när vi arbetar och den gör allting till varor och försöker sälja dessa.
3.2 Klassamhället består idag av två klasser och ett mellanskikt. Dessa definieras av de som måste sälja sitt arbete för att överleva och de som köper arbete. ”Medelklassen” är ett liberalt och illa definierat begrepp som fördunklar klassrelationerna. Dessa två klasser, borgarklassen och arbetarklassen, är två huvudsakliga poler i klassamhället men som består av många vacklande skikt som rör sig upp och ner mellan klasserna.
3.2.1 Klasskampen är något som pågår hela tiden genom att arbete och kapital står i en grundläggande motsats till varandra. Oavsett en arbetares ideologi kan denne vara inbegripen i materiella konflikter som utgör klasskamp.
3.2.2 Klass idag är inte samma sak som för hundra år sedan. Vi måste förstå arbetarklassen som heterogen och föränderlig och vi fäster stor vikt vid att beakta den samtida klassammansättningens specifika betingelser och därmed förbundna kampmöjligheter.
3.3 Kapitalismens kris skapar gemensamma kampmöjligheter. Krisen skapar liknande betingelser överallt där den drar fram vilket skapar liknande situationer på olika platser i världen.
3.3.1 Det svenska samhället frångår allt mer välfärdsstaten som är grunden för klassfreden som präglat Sverige sedan 30-talet. Vi går idag mot samma situation som de mer avancerade kapitalistiska länderna. Ett par tecken på detta är förortsupploppen, massarbetslösheten, bristen på livslång tillit och tilltro till de reformistiska massorganisationerna (LO, S) och den evigt sjunkande tilltron till ”demokratin” och dess institutioner. För oss är inte detta förfrämligande av ondo utan nödvändiga fundament överallt i krisrörelserna.
3.3.1.1 Den svenska modellen och dess samförstånd mellan stat och kapital är inget vi eftersträvar, utan är tvärtom ett fenomen som måste krossas.
3.3.2 Samhället befinner sig idag i en kontrarevolutionär period. Detta kommer ur socialdemokratins många misslyckanden och den bristande tilltron till de reformistiska massorganisationerna.
3.4 Statligt ägande är inte socialism. Vi är inte av den åsikten att statligt ägande är lösningen på våra problem. Även om statligt ägande kan ha goda effekter och i vissa fall kan vara kortsiktigt önskvärt är det inte en stor välfärdsstat vi strävar efter.
3.5 Den huvudsakliga utvecklingen på arbetsmarknaden är en som rör sig mot osäkerhet eller prekaritet. Även om det kan råda stor skillnad mellan olika osäkra grupper så har de gemensamt att de förlorar trygghet i termer av löner, anställningsavtal och även i hela sina liv och sin framtid.
3.6 Logistik är idag centralt som cirkulationskapital. Den moderna kapitalismen bygger på att produktion sker på platser med låga löner för att sedan förflyttas till platser med höga löner där varorna kan säljas med högre vinst.

4.0 GENUS, SEXUALITET, ETNICITET

4.1 Vi är feminister. Kön är en social och historisk konstruktion som på komplexa sätt innebär strukturell underordning av kvinnor och icke-binära personer.
4.1.1 Vi är materialister. Det innebär att vi inte betraktar genus och etnicitet som endast rena normer. Skillnader i exempelvis lön, bostad och arbetsvillkor är inte bara effekter av normer utan skapar och omskapar strukturell rasism och sexism.
4.1.3 Klass, genus och etnicitet uttrycks alltid i och genom varandra. De kan aldrig särskiljas från varandra men ej heller reduceras till varandra.
4.1.3 Genus och etnicitet är inte saker vi är utan saker vi gör. De är skiftande och mångfacetterade strukturer som ordnar och ger betydelse åt praktiker. Det finns exempelvis flera sätt att göra maskulinitet och femininitet på och dessa är i ständig rörelse.
4.1.4 Vi har en strukturell analys av samhället. Vi ser på sexism, rasism, homofobi och transfobi som något alla människor deltar i. Vi villkoras av strukturerna och våra vardagliga praktiker är ibland subversiva och ibland upprätthåller de systemen vi lever i. Det innebär också att vi inte bara ser på dessa saker som destruktiva utan även som något som skapar oss som subjekt.
4.2 Alla människor påtvingas snäva könsnormer och bestraffas om de inte rättar sig efter dessa. Genom att inte passa in i eller underkasta sig en binär könsordning blir icke-binära personer, transpersoner och intersexuella personer förtryckta.
4.2.1 Vårt samhälle är heteronormativt och bestraffar samkönad kärlek. Detta hänger samman med genusordningen. Idag är denna genusordning i kris, den obligatoriska heterosexualiteten med kärnfamiljen som huvudsakligt ideal, faller samman i hela västvärlden. Vi ser en positiv utveckling där det queera, det normbrytande, bryter upp den gamla patriarkala kapitalistiska ordningen. Vi verkar för att understödja, politisera och utveckla denna tendens.
4.3 Vi ansluter oss till idén om transversal politik. Alla människor sätt att se och erfara världen villkoras av deras belägenhet i en uppsjö av sociala strukturer. All kunskap utgår från en med nödvändighet begränsad synvinkel, det är endast i dialog med varandra vi kan röra oss mot det objektiva.
4.4 Kapitalismen och patriarkatet är förbundna med arbetsdelningen där kvinnor framförallt har hållit i det reproduktiva arbetet och män det produktiva. I Sverige har detta inneburit att kvinnor i högre grad arbetar i offentlig sektor och män i den privata. Arbetsdelningen innebär att kvinnors arbete exploateras i högre grad och deras situation, arbetsskador, löner och dylikt negligerats av såväl stat, kapital och fackföreningar.
4.5 Kroppen är centralt i vår feminism. Våra kroppars möjligheter och begränsningar i form av ålder, förmåga, funktionsvariationer, är direkt sammanbundet med andra maktstrukturer och vi arbetar för att synliggöra och motverka dessa för att skapa en rörelse och grupp som är kapabel att inkludera en stor bredd av människor.

5.0 MILJÖ- OCH KLIMATKAMP

5.1 Kapitalismen som system är grundat på antagandet om evig exponentiell tillväxt, vilket inte är hållbart på en planet med begränsade resurser. Kapitalismen prioriterar alltid ekonomiska intressen före allt annat, och därför måste klimatkampens främsta mål vara att avskaffa kapitalismen.

5.1.1 Många av de ‘lösningar’ som idag läggs fram är formulerade inom ett kapitalstiskt synsätt, vilket innebär att de bygger på antaganden med specifika intressen. Detta skapar felaktiga problemformuleringar som leder till falska lösningar och metoder för att bekämpa miljöproblem.

5.1.1.1 Sådana falska lösningar, såsom klimatkompensation eller grön tillväxt, ger sken av att lösa problemen men flyttar dem i själva verket till framtiden eller en annan del av världen, många gånger på bekostnad av andra människors liv, utrymme och uppehälle.

5.1.1.2 Utlokaliseringen av utsläpp från globla Nord till Syd förstör Syds miljö samt skuldbelägger Syd för klimatproblem, samtidigt som det får Nord att se miljövänliga ut. Att utsläppen för att producera vår teknologi görs någon annanstans gör oss inte mindre ansvariga för dessa.

5.1.2 Miljö- och klimatkampen kan inte heller enbart föras på en individuell nivå. Att äta ekologiskt, handla lokalproducerat och sluta flyga löser inte klimathotet där ett fåtal rika och mäktiga företag står för nästan alla utsläpp.

5.2 Vi är varken primitivister eller accelerationister. Med det menar vi att vi varken ser att vägen till ett ekologiskt hållbart samhälle är att mänskligheten slutar med all teknologi och går tillbaka till att leva i grottor, men inte heller att teknologi per automatik kommer att kunna lösa våra problem.

5.2.1. Vi tror inte på en återgång till ett mytologiskt ursprungligt tillstånd då vi levde i samklang med naturen. Alla idéer om “naturlighet” återskapar essentialistiska perspektiv på samhället, ett perspektiv som förstärker en problematisk uppdelning mellan natur och kultur.

5.3 Konsekvenserna av miljöproblem är orättvist fördelade. De som orsakar miljöproblem har ofta makt, resurser och privilegier att skydda sig och drabbas därför inte så hårt av konsekvenserna. De som drabbas av miljöproblem har ofta bidragit minst till dem, och saknar ofta möjligheter att skydda sig från dess konsekvenser. Detta förstärker redan existerande makthierarkier baserade på kön, klass, etnicitet och den geografiska uppdelningen mellan globala Syd och Nord.

5.3.1 Klimatförändringar och andra miljöproblem tvingar människor på flykt. Redan idag förlorar människor sina hem och familjemedlemmar vilket kommer att fortsätta accelerera i takt med att miljöproblemen förvärras.

5.3.1.1 Det ökande antalet människor på flykt riskerar att användas av fascistiska rörelser för att föra fram sin agenda. Antifascism och antirasism måste därför vara en del av miljörörelsen.

5.4 Miljöproblem är mycket mer än klimatförändringar och ökande utsläpp av växthusgaser. Att enbart fokusera på detta ger inte en tillräckligt nyanserad bild.

5.4.1 Minskad artrikedom, markförändringar, ohållbar vattenanvändning, övergödning m.m. är alla exempel på miljöproblem som inte alltid beror på global uppvärmning men som ofta förstärks av, och förstärker, denna. Miljöproblem och klimatproblem kan aldrig särskiljas från varandra men ej heller reduceras till varandra.

5.4.2 Det dominanta fokuset på mängden koldioxid i atmosfären gör det möjligt för företag att gömma exempelvis sin höga vattenanvändning eller övergödning bakom det faktum att de har ett litet klimatavtryck, sett ur mängden utsläppt koldioxid.

5.4.3 Vi ser att global uppvärmning är ett bland många miljöproblem, och att rörelsen därför måste vara bred och kämpa på flera fronter.

6.0 STRATEGI, TAKTIK, KAMPMETODER

6.1 I den nuvarande situationen är det viktigaste att skapa självaktivitet överallt där vi kan och utveckla de kamper som existerar. Vi försöker konstant uppmuntra gräsrotsmobiliseringar och sedan radikalisera de konflikter och rörelser som existerar. Vad detta innebär beror på den konkreta situationen. Vi vill se lönekamper bli kamper om makt över sitt arbete, och arbetsplatskamper bli kamper om hela samhällets organisering. Vi vill se miljökampen bli en strukturell och uttalad kamp mot kapitalismen som system. Vi vill se kamper mot specifika organisationer eller omständigheter utvecklas till kamper mot det system som skapar dessa problem.
6.1.1 Vi använder oss av direkt aktion. Detta ger oss möjlighet att undgå representation och förändra världen omedelbart.
6.1.2 Öppenhet är en styrka. Vi försöker att vara så pass öppna som möjligt med våra planer och med vår ideologi.
6.2 Vår aktivism präglar morgondagens rörelser och vi strävar efter att göra en politik för framtiden. Framtida rörelser kommer gagnas av de praktiker, strukturer och nätverk som vi utvecklat. Vårt mål är att skapa och sprida revolutionära praktiker och bidra till en slags infrastruktur som kan användas när förutsättningarna är annorlunda än idag.
6.2.1 Vi vill se en utveckling i vänstern från civil olydnad till radikalare metoder. Vänstern som stort har en stor potential men det kräver en större organisering, struktur och vilja än vad som existerar idag.
6.2.2 Vi ser massmilitans som en av de viktigaste kampmetoderna då de skapar möjligheter till radikalisering och motstånd för ett stort antal människor. Massmilitans skapar gemensam politisk erfarenhet och bidrar till utvecklingen av kollektivet.
6.3 Vi verkar för en rörelse där det finns nyktra och drogfria utrymmen för att göra vänstern trygg och säker och motverka skadliga tendenser.
6.4 Vi anser att antifascism är en kamp för socialistiska rörelsers överlevnad och inte ett ändamål i sig själv. Vidare vill vi betona att eftersom vi definierar antifascism som kamper mot fascistiska strömningar, tendenser och gaturörelser är vad som ingår i antifascistisk kamp ytterst kontextbundet. Att bekämpa fascistiska gruppers abortmotstånd är antifascism lika mycket som att fysiskt förhindra deras gatunärvaro. Vilka kampmetoder som lämpar sig bäst varierar beroende på kontext.

Autonom Organisering