Vi fortsätter vår jakt på politiska vårtecken. Och vecka 6-7 har det varit gott om dem. Massprotesterna på gatorna har återvitaliserat kraven på generalstrejk. Strejken har alltså socialiserats – det är de sociala protesterna som ställer dem. Strejken framstår nu som ett vapen även för den feministiska och antirasistiska kampen, ett mötande med arbetarrörelsen. Det är en oerhört spännande utveckling.
I Sverige fortsätter ockupationen av Sollefteå BB och ljusmanifestationer i solidaritet har hållits i flera städer. Protesterna mot nedläggningarna av sjukvården har börjat få effekt, men i andra städer. Nu har intensivvårdsavdelningarna i Kalix och Kiruna räddas. Det som saknas nu är att denna brukarorganisering börjar knyta band med det missnöje som finns inom sjukvården mot New public managementstyre, låga löner och överbelastning bland de anställda. Att förenas bakom parollen ”En annan vård är möjlig”.
Generalstrejken på dagordningen igen
I USA fortsätter protesterna mot Donald Trumps presidentskap att växa. Nu har flera krav på generalstrejk väckts, främst utanför fackföreningsrörelsen – men det är positivt bara att generalstrejken som metod finns uppe som metod i diskussionerna. På ”Presidentsdagen” 17 februari hölls en mindre generalstrejk där amerikaner uppmanades istället hålla möten för att organisera motståndet. Upprop har nu spridits för nya generalstrejker 8 mars och 1 maj.
Social strejk på 8 mars
Just nu pågår över hela världen förberedelser inför den internationella kvinnodagen den 8 mars. En dag när kvinnor i mer än 40 länder kommer att gå ut på gatorna och strejka. Vi ser en global feministisk rörelse på frammarsch som inte låter hejda sig. Detta också till följd av det gångna årets feministiska mobiliseringar; kvinnostrejkerna i Argentina, Ni una menos, och Polen, blackprotest, liksom de massiva kvinnomarscherna som vi sett i USA. Den 8 mars kommer alla vi som protesterar mot det nyliberala patriarkatet kämpa tillsammans över gränser; mot den ständiga exploateringen av vårat arbete, mot de lagar som nu införs för att begränsa rätten till abort, mot det förtryck som ständigt slår mot kvinnors kroppar. Strejken blir social när den genomsyrar hela samhället, när den överskrider gränsen mellan produktion och reproduktion. Också i Sverige är strejkförberedelserna i full gång. Fackförbundet SAC Syndikalisterna har varslat sina kvinnliga anställda och den Feministiska aktionsgruppen för internationell kvinnostrejk håller sitt tredje planeringsmöte denna vecka.
Transnational social strikemöte
Helgen 11-12 februari möttes 40 olika organisationer från nio olika europeiska länder för att följa upp diskussionen om den sociala strejkens möjligheter och fiender. Det blev tre dagar med workshops och diskussioner kring olika strategier för hur vi kan känna igen, synliggöra och använda den makt vi har gemensamt i våra till synes helt olika positioner. Som papperslösa, migranter, prekärt anställda, kvinnor, timvikarier, arbetslösa och så vidare. Denna gång hölls mötet i London och arrangerades av Plan C som i ett av sina introduktionsframförande passade på belysa valet av plats: ”Vi frågar oss hur Brexit, Trump och extremhögern påverkar våra strategier. Hur kan vi strida mot högern och nyliberalerna och samtidigt själva bestämma utgångspunkten för våra kamper? Hur kan vi utöva vår makt som arbetare och marginaliserade när vi på samma gång slåss mot högern, utan att för den delen göra dem till vårt enda fokus? Hur kan strejkrörelsen vara en del av kampen mot nyliberalismen både på höger och vänsterkanten?”. Läs mer om Transnational Social Strike här.
En dag utan oss
Vid sidan av organiseringen av den stundande, globala kvinnostrejken den 8 mars så handlade TSS-mötet i mångt och mycket om mobiliseringen kring One day without us, den nationella migrantstrejk som kom att hölls veckan därpå den 20 februari i Storbritannien. I små och stora städer, runt om i hela Storbritannien arrangerades omkring 40 events i protest mot växande rasismen i Brexit kölvatten och de ökade attacker mot migranter och invandrare som landet sett. I London, och annorstädes kom initiativet One day without us samman med Stop Trump för att hålla demonstrationer. På Parliament square i London samlades mellan 10-15,000 personer i måndags kväll.
I Milwaukee, Wisconsin USA, strejkade 10 000 migranter, den 13 februari under parollen #DayWithoutLatinos mot president Trump och sheriff David Clarkes rasistiska politik. Flera arbetsplatser, skolor och 150 butiker stängdes ner.
Vi står inte ut
I Sverige håller en ny asylrörelse på att ta form, #vistårinteut. Kärnan utgörs av lärare och andra som psykologer och socionomer som arbetar med ungdomar, och riktar sig mot de ensamkommande barn och ungdomar som regeringens nya asyllagar berövar rätten till uppehållstillstånd och vill genomföra utvisningar till länder där det råder väpnade konflikter. Helgen den 18-19 februari hölls en fullsatt gemensam konferens på ABF-huset. Rörelsen kräver att barnkonventionen ska efterlevas och bli lag. Helgen resulterade i en rad förslag på kampanjer och aktiviteter, något som vi kommer återvända till och skriva om.
Skolstrejk mot utvisningar
Inte bara lärarna reagerar på den inhumana situation som råder för migrerade skolungdomar. Den 15 februari strejkade 1 800 elever på sex skolor (Globala gymnasiet, Kulturama, Rytmus, Norra real, Fryshuset och Södra latin) i en historisk skolstrejk i Stockholm mot Migrationsverkets beslut att utvisa Globala gymnasieeleven Jagaa. En gemensam demonstration hölls mellan skolorna med 300 elever. Strejken fick stor medieuppmärksamhet och stöd.
Välkomna alla
Eftersom Spanien inte har uppfyllt sitt löfte till Europeiska unionen att ta emot 16 000 asylsökande under 2016 hölls i Barcelona den 18 februari en manifestation med 160 000 deltagare för att ta emot fler flyktingar. Organisatör var Casa Nostra Casa Vostra (Vårt hem är ert hem), och huvudparollen var Volem acollir (Vi vill välkomna dem, på katalanska). Med manifestationen försöker Barcelonas borgmästare Ada Colau utmana och sätta press på den spanska regeringen.
#JusticePourTheo
I Frankrike pågår sedan flera veckor en antirasistisk protestvåg och förortsrevolt sedan en 22-årig svart man blivit misshandlat och våldtagen av polisen. Protesten har spridit sig från Paris över hela landet under parollen #JusticePourTheo.
Systemprotester i forna öst
I Rumänien växte protesterna mot korruptionen under första halvan av februari. Den socialdemokratiska regeringen har tillbakadragit den fängelsereform, som skulle friat flera korruptionsanklagade politiker. Den radikala vänstern har inte kunnat intervenera i massprotesterna, utan hållit sig utanför. En bra översikt över protesternas bakgrund och komplexitet finns här. Även i ”Europas sista diktatur” Belarus har en folklig protest börjat ta form, när 2 000 demonstrerade i Minsk mot en straffskatt som läggs på de utan heltidsarbete. Demonstrationen mot det som benämnts som ”lagen mot sociala parasiter” är den största på länge. I vilken riktning dessa protester kommer att gå, åt radikalt eller reaktionärt håll, är öppet, men de är väl värda att hålla ögonen på.
Brand
Länk: https://tidningenbrand.se/2017/02/23/vartecken-v-6-7-strejka-strejka-strejka/
Feed