Inlägg

2023-04-14

Typiska aktivistbrott

I våra videos om ”olydig aktivism och lagens långa arm” kom jag och Martin Smedjeback in på några exempel på brottsrubriceringar som kan bli aktuella för olydiga aktivister.


Den här texten är ett försök att som ett komplement enkelt lista och förklara typiska aktivist-brott, när de i praktiken kan bli aktuella i sociala rörelser, och deras normala konsekvenser. Jag utgår från några decenniers erfarenhet av och kunskap om sociala rörelser – jag skriver som påläst aktivist men saknar formell juridisk utbildning. Det är också värt att påpeka att över tid kan och kommer saker att ändras, såväl lagar som praxis, och att listan förstås inte är fullständig. Brotten kommer i bokstavsordning, och några begreppsförklaringar finns nederst. -Brott mot ordningslagen. (OL 3 kap. 22 §) Grundlagen skyddar demonstrationsrätten på allmänna platser, men lagen ger också visst utrymme för att begränsa denna rättighet. En arrangör av en allmän sammankomst som saknar tillstånd kan exempelvis dömas för brott mot ordningslagen. Om ingen arrangör finns eller kan pekas ut kan ingen dömas – själva deltagandet är inte olagligt, så länge man inte bryter mot andra lagar. Det är relativt ovanligt att människor döms för detta, speciellt om det handlar om mindre och lugna demonstrationer, men det förekommer. Vanlig påföljd: ett lägre antal dagsböter. -Egenmäktigt förfarande. (BrB 8 kap. 8 §) Att otillåtet mixtra med det som anses vara någon annans egendom, men utan att stjäla eller förstöra det, kan vara egenmäktigt förfarande. I sociala rörelser har människor dömts för detta exempelvis när man kedjat fast grindar vid anläggningar i samband med blockader. Vanlig påföljd: ett lägre antal dagsböter. -Maskeringslagen. (SFS 2005:900) Vid potentiellt stökiga manifestationer kan maskeringsförbud råda. Enligt bland annat Lawline.se ska polisen tydligt informera om förbudet inträder, och jag har också varit med om det. Däremot kan jag inte se att detta framgår av lagen, och polisen menar att det gäller oavsett vid såna situationer. Lagen syftar till att försvåra att man täcker ansiktet för att försvåra identifikation. ”Religiösa skäl” är undantagna. Det har varit ovanligt att människor dömts för detta, och brottet ska ge låga straff, vid ”ringa brott” inget straff alls. -Obehörigt tillträde till skyddsobjekt. (Skyddslagen30 §) Vissa platser, områden eller byggnader som anses samhällsviktiga kan deklareras som skyddsobjekt, och omgärdas då av vissa föreskrifter som finns i Skyddslagen. Lagen har aktualiserats exempelvis i samband med manifestationer vid eller på flygplatser, vapenfabriker, riksdags- och regeringsbyggnader, polisstationer med mera. Skyddsobjektet är normalt sett tydligt och synligt utmärkt. Den som beträder ett skyddsobjekt utan tillstånd ska numera, efter lagskärpningar, dömas till fängelse om inte brottet är ”ringa”. Det senaste året har några klimataktivister dömts i tingsrätt till två månaders fängelse för brottet. Även att beskriva, mäta eller avbilda skyddsobjektet är straffbart. -Ohörsamhet mot ordningsmakten (BrB 16 kap. 3 §). När en folksamling anses störa den allmänna ordningen kan polisen utfärda en ”ordningshållande befallning”. Den som vägrar lyda kan dömas. Observera att det gäller en folksamling, som i juridisk praxis är minst tio personer. Är vanligt vid demonstrationer utan tillstånd, blockader och liknande. Vanlig påföljd: 30 dagsböter. -Olaga intrång. (BrB 4 kap. 6 §) Om man tar sig in eller stannar kvar på en plats där det är förbjudet att vistas utan tillåtelse kan man bli misstänkt för Olaga intrång. Om det är ”privat mark” eller ej är irrelevant för brottet. Brottsrubriceringen gäller typiskt sett en arbetsplats, för hemfridsbrott finns nämligen en annan lag. Lagen nämner byggnad, fartyg, gårdsplan eller annan liknande plats. ”Gårdsplan” är ett tillägg som trädde i kraft 2022 och som kom till för att försvåra för djurrättsaktivister, och även straffskalan har skärpts. Kan bli aktuellt i samband med manifestationer, sit-ins, inspektioner och liknande. Det är för tidigt att säga var polisens och domstolarnas praxis kommer landa och vad som exempelvis kommer räknas som ”liknande plats” som ”gårdsplan”. Tidigare har man typiskt sett dömts till ett lågt antal dagsböter för brottet, och möjligen antyder domen mot XR-aktivister för Volvoaktionen augusti 2022 att praxis inte kommer ändras nämnvärt. Skadestånd kan också bli aktuellt om den som utsatts kan trovärdigt redovisa merkostnader. -Sabotage, blåljussabotage, flygplatssabotage. (BrB 13 kap. 4 §; 5c §; 5b §) Att göra knas med infrastruktur som anses viktig för riket kan vara ett sabotagebrott. Här ingår numera även ”blåljus”, och berör då i praktiken nästan alltid polisen. Typiskt sett ska det handla om att man förstör eller ”allvarligt stör eller hindrar”. Även försök, organisering och förberedelse,och till och med ”underlåtenhet att rapportera” är kriminaliserat. Sabotagelagstiftning har på senare tid använts av åklagare respektive tingsrätt mot flygplatsaktioner och klimatdemonstrationer som ansetts allvarligt störa trafiken. Det är ännu oklart hur Högsta domstolen kommer bedöma de senare domarna, men Svea hovrätt har fastställt en av dessa. Polisen har även hotat med brottsrubriceringen blåljussabotage om man står i vägen för polisfordon vid demonstrationer, men ingen har mig veterligen dömts för detta än. Inte heller känner jag till att någon delgivits misstanke om förberedelse eller liknande. Straffskalan för sabotage börjar på fängelse och slutar på fyra år, för grovt brott finns upp till livstid i straffskalan. För klimatrörelsen har straffvärdet för de aktuella demonstrationerna ansetts vara några månaders fängelse. -Skadegörelse. (BrB 12 kap.) Att utan tillåtelse fysiskt förändra något som lagen anser tillhöra någon annan kan juridiskt betecknas som skadegörelse. I aktivistsammanhang har människor dömts för skadegörelse för exempelvis att man målar, skriver eller sätter upp något på av staten oönskad plats, att man forcerar ett fysiskt hinder för att frita någon i nöd, att man avrustar dödsmaskiner och redskap, att man plockar ned oönskad reklam, och så vidare. Här är risken större än i ovan nämnda brott att man döms till lite högre dagsböter eller fängelse, och dessutom får skadestånd. -Stöld. (BrB 8 kap. 1 §) Vad som anses vara stöld kräver möjligen ingen närmare förklaring, och i aktivistiska sammanhang har jag främst stött på det i samband med fritagningar av djur, som lagen räknar som egendom. Straffskalan går från fängelse upp till två år, men ett kortare fängelsestraff eller villkorlig dom har varit det vanliga. -Störande av förrättning. (BrB 16 kap. 4 §) Att (påtagligt) störa vissa typer av allmänna sammankomster kan utgöra brottet Störande av förrättning. I sociala rörelser har det exempelvis handlat om att skandera i riksdagen eller kommunfullmäktige. Högsta domstolen har nyligen beviljat prövningstillstånd för ett sånt fall. Låga dagsböter är ett vanligt straff. -Upplopp/våldsamt upplopp. (BrB 16 kap. 1–2 §) Upploppslagarna är inte helt lätta att tolka, men går ut på att en folksamling (minst tio personer) är såväl uppstudsig som olydig. Har den dessutom gått till angrepp mot exempelvis egendom kan upploppet beskrivas som våldsamt. Som en fingervisning kan man tänka att det handlar om kravaller eller stökiga demonstrationer. Efter Black lives matter-demonstrationen i Göteborg 2020 dömdes 28 personer för våldsamt upplopp, som längst till åtta månaders fängelse. (Idag hade de gissningsvis dömts till betydligt längre straff för blåljussabotage.) -Våldsamt motstånd/våld mot tjänsteman. (BrB 17 kap. 4 §, 1 §) Att göra aktivt, fysiskt motstånd mot en våldsarbetare kan kategoriseras som våldsamt motstånd, även om inget våld är inblandat. Att inte följa med, slappna av, kedja eller limma fast sig och liknande har ansetts ok i alla de fall jag känner till, så tolkar jag också denna kommentar till lagtexten. En tumregel är att det handlar om att spjärna emot med muskelkraft (t.ex. armkroka). Jag noterar dock att flera advokater skriver att även passivt motstånd kan vara våldsamt motstånd, men oklart på vilken grund. Om man försvarar sig själv eller ger sig på ”tjänstemannen” mer direkt kan det handla om Våld mot tjänsteman. Det behöver här inte (som vid misshandel) innebära att personen utsatts för skada/smärta. Vid demonstrationer och aktioner är det förstås mycket vanligt att man blir släpad, buren, knuffad eller utsatt för annat våld, ibland betydligt grövre, av ordningsmakten. Trots att ordningsmakten inte sällan använder mer våld än lagen tillåter finns i praktiken inget utrymme att försvara sig själv, den lagstadgade nödvärnsrätten tycks här i stort sett bara gälla i teorin. Det förekommer dessutom att polisen gör en ogrundad motanmälan om våldsamt motstånd om de anmäls för övervåld. Dagsböter är en vanlig påföljd får våldsamt motstånd, våld mot tjänsteman har högre straffvärde. -Övrigt. Utöver dessa finns ett antal brott jag stött på eller hört talas om nu och då i aktivistsammanhang där jag har sämre koll på praxis. Här nämner jag därför bara helt kort ett antal av dessa. Värt att tänka på är att brottsrubriceringar kan bli aktuella som man kanske inte alltid förväntat sig i förhand. De kan exempelvis vara resultatet av att man kontrolleras extra noga vid en manifestation, av händelser som uppstår oväntat vid stökiga situationer, av obetänksamhet, av att polisen ljuger, eller av att man som aktivist löper större risk att anklagas för brott än mer etablerade och resursstarka aktörer. (Självklart förekommer det också att människor döms utan att ha gjort det de anklagas för.)Jag känner exempelvis till aktivister som blivit misstänkta eller dömts för brott mot knivlagen (SFS 1988:254) för att man obetänksamt och orelaterat råkat ha en kniv i packningen, eller för misshandel (BrB 3 kap. § 5) för att man fredat sig vid fysiska angrepp. Andra brottsmisstankar eller domar som jag vet förekommit i samband med politisk aktivism i de sociala rörelser jag själv relaterat till är ofredande (BrB 4 kap. § 3), förtal (BrB 5 kap. § 4), olaga hot (BrB 4 kap. 5 §), och olika trafikbrott (Trafikförordningen). Begreppsförklaringar: -Villkorlig dom: Påföljd som kan ersätta fängelse, två års prövotid utan övervakning. Skyddstillsyn är en hårdare variant där det handlar om tre års prövotid med viss övervakning. -Dagsbot: En dagsbot ska motsvara en knapp tusendel av årsinkomsten. Minimistraff för dagsböter är 30 dagsböter á 50 kronor, högsta straff är 150 á 1 000 kronor. -BrB: Brottsbalken -OL: Ordningslagen -Straffskala: Det straffutrymme som finns i lagen, högsta och lägsta möjliga straff. Observera att det för många brott är mycket ovanligt att människor döms till det högsta straffet. Fängelse upp till sex månader ingår i straffskalan för nästan alla brott, det betyder alltså inte att man får fängelse. Läs mer om aktivism och lagar på Snutkoll.se och Aktivistens handbok. Finns det frågor, korrigeringar eller kompletteringar mottages dessa gärna. Skicka ett mejl till epost(a)jlundstrom.se.

Jonas Lundström

Länk: https://www.patreon.com/posts/typiska-81400712

Kommentera

captcha

Kommande Händelser

Senaste Media

  • S06E18 - Sveriges arbetares ädla förening by Komintern
  • S06E17 - Ett fragmenterat Stasi by Komintern
  • Drömmarna på taket del 1

Senaste kommentarerna